Monica Hedlund

large_davidskagerlind9.jpeg

medium_davidskagerlind9.jpeg

small_davidskagerlind9.jpeg

thumbnail_davidskagerlind9.jpeg

davidskagerlind9.jpeg

<p>I år har det kommit in 49 motioner till LRF:s stämma som genomförs den 6-7 oktober. Problemen med viltskador är det som är överlägset dominerande inför stämman. Hela tolv motioner ger förslag på hur de bör hanteras.</p>

<p>LRF Värmland skriver till exempel att vildsvinen var ”klassade som en invasiv art fram till så sent som 1980-talet och fick endast hållas i hägn”. Värmland lyfter också fram de smittorisker de innebär i form av afrikansk svinpest, AFS, och salmonella och föreslår att hela den svenska vildsvinsstammen utrotas.&nbsp;</p><p>Styrelsen håller delvis med och skriver i sitt svar att: ”Med tanke på vildsvinens allvarliga skadeverkningar anser styrelsen att riksdagsbeslutet 1987 om att vildsvin åter ska vara en del av landets fauna var ett stort misstag”.</p><p>Därför tycker styrelsen också att stämman ska ge LRF i uppdrag att arbeta för att minska risken att ASF eller andra smittor som salmonella sprids av vildsvinen, men stödjer inte förslaget om utrotning av vildsvin.</p>

large_Vildsvin i hägn.jpeg

medium_Vildsvin i hägn.jpeg

small_Vildsvin i hägn.jpeg

thumbnail_Vildsvin i hägn.jpeg

Vildsvin i hägn.jpeg

<h2>Studera vildsvin i Australien</h2><p>LRF Västra Götaland sneglar på Australien som tagit fram ett preparat som får vildsvin att somna in och dö. Västra Götaland vill också att LRF bildar en arbetsgrupp som åker till Australien och besöker bland annat drabbade lantbrukare och företaget som säljer preparatet.</p><p>Styrelsen skriver i sitt svar att vildsvinsskadorna är de allvarligaste viltskadorna i jordbruket, för närvarande, men att det i modern tid inte varit tillåtet att använda gift eller sömnmedel på större däggdjur än råttor i Sverige.</p><p>Ett annat problem är att vildsvinen kan röra sig 100–300 meter efter att ha ätit av preparatet innan de somnar och dör. Det skulle därför bli svårt att hitta svinen. Styrelsen anser därmed att nackdelarna vida överstiger fördelarna och lovar att arbeta för mer effektiv och storskalig fällfångst av vildsvin.&nbsp;</p><h2>Stoppa stödutfodring av klövvilt</h2><p>LRF Mälardalen konstaterar att jord- och skogsbrukets kostnader för klövviltets skador uppgår till 13,5 miljarder kronor per år. Samtidigt pågår fortfarande stödutfodring av klövvilt från och till under vinterhalvåret. De vill ha ett förbud mot utfodring av klövvilt.</p><p>Styrelsen skriver att det saknas en riksdagsmajoritet för att ändra reglerna och att det i dagsläget är omöjligt att åstadkomma.</p><p>LRF Värmland vill ha ett nytt älgförvaltningssystem för att minska viltskadorna. LRF Örebro och LRF Östergötland<strong> </strong>vill att hela systemet för viltförvaltning ses över så att markägar- och produktionsintressen får ökat inflytande och LRF:s styrelse håller med.</p><h2>Privatisera Lantmäteriet</h2><p>Ett par motioner handlar om den tid det tar att ha kontakt med Lantmäteriet och att det dessutom är dyrt. I dag ligger timtaxorna på 1 200-1 900 kronor och Lantmäteriet debiterar för all nedlagd tid på en ansökan.&nbsp;</p><p>Därför föreslår LRF Mälardalen att till exempel vägar och samfälligheter som inte har något syfte lätt ska kunna tas bort ur fastighetsregistret utan kostnad för fastighetsägare och företagare. LRF Halland och LRF Dalarna anser att orsaken till problemen är Lantmäteriets monopolställning och föreslår att det avskaffas så att privata aktörer kan komma in.</p><p>Även Trafikverkets agerande behöver ses över tycker LRF Mälardalen och LRF Västra Götaland. Mälardalen efterlyser bättre regler för samråd vid mindre infrastrukturintrång som placering av en fartkamera. De är också missnöjda med den ersättning Trafikverket ger vid intrång.&nbsp;</p><p>LRF Västra Götaland anser att Trafikverket i sina förstudier av infrastrukturprojekt borde beräkna vilken areal av jord- och skogsbruksmark som blir berörd.&nbsp;</p>

<h3>Dubblerade viltskador på sex år</h3><p>Under 2020 förstördes 164&nbsp;600&nbsp;ton av spannmålsskörden jämfört med 88&nbsp;300&nbsp;ton, enligt viltskadeundersökningen 2014. Vildsvinen orsakar störst skada i alla grödor, förutom i vårraps där dovhjort förstör mest.&nbsp;</p><p>Totalt förstördes 85&nbsp;400&nbsp;ton spannmål av vildsvin under 2020. I Södermanlands, Blekinge och Kronobergs län hade mer än 70&nbsp;procent av lantbrukarna viltskador i en eller flera av sina spannmåls-, trindsäds- eller oljeväxtgrödor. På riksnivå var andelen 54&nbsp;procent.</p><p>Källa: Jordbruksverket, SCB</p>

<h3>Stämma i två delar</h3><p>LRF:s riksförbundsstämma genomförs i år i två delar med anledning av covid-19-pandemin. Den extrainsatta stämman genomförs den 6-7 oktober både digitalt och fysiskt på åtta samlingsplatser. Då kommer alla motioner att behandlas. Den första delen genomfördes den 25 maj.</p>

<p>Utrota alla vildsvin, privatisera Lantmäteriet och förbättra ersättningen för Trafikverkets intrång på jord- och skogsbruksmark. Det är några av de frågor som medlemmarna vill att LRF ska driva på nationell nivå.</p>

Frågorna medlemmarna vill att LRF ska driva.

large_1632736035239.jpeg

medium_1632736035239.jpeg

small_1632736035239.jpeg

thumbnail_1632736035239.jpeg

LRF Värmland: ”Utrota alla vildsvin”

Politik

large_1632988276060.jpeg

medium_1632988276060.jpeg

small_1632988276060.jpeg

thumbnail_1632988276060.jpeg

Utrota alla vildsvin och privatisera Lantmäteriet – det är ett par av de frågor som medlemmarna vill att LRF ska driva.