Malin Eborn

Klevs Gård i Bovallstrand. Johan Christensson VD

1694678978904.jpeg

Det här reportaget har tidigare publicerats i <a href="https://www.lantmannen.nu/">tidningen Lantmannen</a> i april 2023.&nbsp;Flera år av förberedelser och planering håller på att ta form på Klevs gård i Bovallstrand, Bohuslän. Här pågår borrning av spränghål inför att en större bergsknalle ska sprängas bort för att ge plats för bygget.

– Vi är trångbodda här. Detta är en yta som vi inte kan använda till något annat. Dessutom kan vi utnyttja platsens höjdskillnader, berättar Johan Christensson, vd för Klevs gård, när han, trots ihållande regn, entusiastiskt visar runt den tilltänkta platsen för bygget.

1694679049002.jpeg

I dalen nedanför syns ett äldre värphönsstall och slaktsvinstall som en påminnelse om hur tidigare generationer på gården började bygga upp ett konkurrenskraftigt lantbruksföretag. Gården har funnits i släkten sedan 1921 och när Johan Christenssons farfar tog vid satsade han på slaktgrisproduktion för att vidareförädla spannmålen. Bakom byggområdet tornar stora högar med stenkross upp sig som en symbol för nästa generations livsverk som byggt upp en omfattande entreprenadverksamhet som sidoverksamhet till lantbruket. Bland annat tar man emot mycket sten från byggen som krossas till olika sorteringar av grus och krossprodukter som sedan säljs. Husdräneringar och bygge av husgrunder i intilliggande samhällen är också en viktig del.

<h2>Biokolpanna ger bra stöd</h2>Men här, alltså i den etappformade sluttningen som nu håller på att ta form ska det byggas en ny värmecentral med både en biokolspanna och en flispanna. I den planerade torkhallen med planbottentork ska flis och spannmål torkas.&nbsp;– Det blir en kalluftstork med tillsatsvärme som vi förhoppningsvis ska utrusta med ett nytt omrörarsystem på marknaden som gör att det går att torka tjockare skikt med kontinuerlig omrörning, säger Johan Christensson.

Klevs Gård i Bovallstrand. Johan Christensson VD. Bjarne Johansson sprängare

1694678996425.jpeg

Flisen som ska användas i värmepannorna kommer framför allt från rensningar av diken och fältkanter. Det skiljer cirka tio meter mellan där flisen ska tippas till platsen där slutprodukten biokol ska tas ut. Flödet genom anläggningen från tippning av flis till flisförråd och via skruvar in till pannorna blir mer energieffektivt och lätthanterligt tack vare höjdskillnaderna. En anledning till att det blev en biokolspanna är att det går att få en större andel av investeringen i stöd via Klimatklivet jämfört med en flispanna. Men Johan Christensson ser också andra fördelar med att just kunna sälja biokol kombinerat med möjligheten till att få betalt för det kol som binds in genom tillverkningen via kolsänksrätter.– Det har diskuterats mycket vilka positiva effekter biokol har i olika delar av samhället, antingen direkt i odling, som tillsats i biogasproduktion eller till och med som fodertillskott. Det är en spännande produkt, säger Johan.Med en biokolspanna är det är svårt att reglera effekten snabbt, därför investeras också i den kompletterande flispannan för att klara toppar och dalar i systemet. Totalt är investeringen budgeterad till runt 17 miljoner kronor.<h2>Sämre arrondering</h2>Grisuppfödningen las efter många decennier ner nyligen men äggproduktionen med 6 000 frigående värphöns är fortfarande i drift. På Klevs gård odlas cirka 600 hektar med spannmål, oljeväxter, åkerbönor och gräsfröodling i kommunerna Sotenäs, Lysekil, Munkedal och Tanum.– Vi har inte de bästa förutsättningarna för odling här. Den sämre arronderingen på våra fält gör att det tar längre tid per hektar att göra arbetet, säger Johan Christensson.Storleken på fälten ligger i genomsnitt på 4 hektar men här brukas vissa fält som är under en hektar förutsatt att de ligger i närheten av ett lite större fält. En annan klar nackdel med de små fälten är att packningsskador i form av vändtegseffekter drabbar större delar av fälten och sänker genomsnittskördarna.– Lägre markpriser väger delvis upp sämre odlingsförhållande, men inte tillräckligt, säger han.<h2>Gick över till ekologiskt</h2>Efter att ha brottats med lönsamhetsproblem i den konventionella odlingen under flera år togs steget mot att börja ställa om odlingen till ekologisk 2017. Under sex år har sedan arealen gradvis ställts om och var helt klar förra året. Samtidigt har efterfrågan på ekoprodukter svängt ner.– Men jag ser fortfarande rätt så stora möjligheter att kunna välja att odla ekologiska grödor som är välbetalda. Det finns segment där betalningen fortfarande är hög, säger han. &nbsp;Runt om i landet ställer ekogårdar tillbaka till konventionell produktion men det är inte ett alternativ för Klevs gård i dagsläget.– Vi känner oss trygga i det koncept som vi byggt upp så länge biogödseln är certifierad, säger Johan Christensson.Grunden för att gå över till ekologiskt var att Renahav som tar hand om fiskindustrin i Kungshamn restprodukter behövde avsättning för rötresten från sin biogasanläggning. Klevs gård tar emot cirka 18 000 kubikmeter rötrester om året som försörjer grödornas kväve-, fosfor- och kaliumbehov.– Det är en väldigt bra produkt, snabbverkande och bra för grödorna, säger han.

1694679023974.jpeg

Dels utnyttjas redan befintliga gödselbrunnar, dels har man investerat i en ny traditionell betonggjuten gödselbrunn på 5 000 kubikmeter med tak och en lagun med flytande tak på 4 000 kubikmeter. Nackdelen med rötresten är hög vattenhalt som bidrar till packningsskador i jorden när den till största del körs ut med flytgödselspridare. Man har även testat spridning med matarslangsystem med det är svårt rent praktiskt med tanke på den sämre arronderingen och vägar mellan fälten. Förhoppningen är därför att långsiktigt få ner vatteninnehållet i rötresten.&nbsp;<h2>Jämnar ut fält för att öka vattenavrinningen</h2>Att hålla marken i bra skick är prioriterat på Klevs gård och de senaste åren har man satsat mycket på täckdikning. Förra året testades Dataväxt system Field level för att få bort höjdskillnader i ett fält som ledde till att mycket vatten blev stående i svackorna. Med hjälp av systemet och GPS-teknik identifierades en högre fältkant längs en bäck som förhindrade den naturliga vattenavrinningen. En skarpa flyttade jordmassor och jämnade ut de delar av fältet där det fanns problem och i dag är den stora vattensamlingen borta.– Jag tror stenhårt på det som ett komplement till dränering. Även om man dränerar tätt kan vatten bli stående på fältet om det finns svackor där det inte kan rinna undan, säger han.

Klevs Gård i Bovallstrand. Johan Christensson vd Bjarne Joahnsson sprängare

1694678990806.jpeg

<h2>Tampas med hönshirs</h2>Lite av en snackis bland de bohuslänska lantbrukarna är ogräset hönshirs som brett ut sig i området den senaste tiden.– Framför allt är det ett bekymmer i ekoodling eftersom det är ett ogräs som trivs i vårsädesdominerade växtföljder, säger han.Klevs gård tampas med ogräset på ett ställe och förekomsten har också bidraget till att man inte har lika mycket vårsäd i växtföljden som från början var tänkt. På längre sikt skulle de vilja få in vallodling för att hålla ogrästrycket i schack. Det är också en anledning till att Johan Christensson noga följer forskningsresultaten i projektet Green Valleys i Västra Götaland där det siktas på att göra proteinfoder genom bioraffinering av gräs och baljväxter. En potentiell möjlighet är att göra fiskfoder för att ersätta sojaprotein till lokal fiskodling. Tillsammans med Sotenäs kommun ska Klevs gård göra en förprojektering till en sådan fabrik. Överskottsvärme från den planerade biokolspannan skulle kunna användas till en sådan fabrik.– Då skulle vi få till ett väldigt fint cirkulärt flöde och ett oerhört robust odlingssystem med en lönsam vallodling som motor i odlingen. Det är mitt drömscenario om fem till sju år, säger Johan Christensson och ler.

1694679013197.jpeg

<h3>Klevs gård</h3>Företagsform: Klevs gård Bovallstrand AB står för driften av Klevs gård.Ägare: Håkan Christensson, Paul Christensson, Johan Christensson, och Ann Mårtensson.Verksamhet: Växtodling, äggproduktion, entreprenadverksamhet, försäljning/gårdsbutik.Omsättning 2021*: Cirka 21,3 miljoner kronorResultat 2021*: Cirka 147 000 kronorSysselsätter: Cirka 10 personerAreal: Cirka 600 hektarGrödor: Höstvete, havre, ängssvingelfrö, rödklöverfrö, höstraps, linfrö, åkerbönor/ärter.Äggproduktion: 6 000 frigående värphöns (konventionella).*Enligt allabolag.se

<h3>Maskinlista</h3>Traktorer: Fendt 939, 724,516 , Valtra 213, X120Lastmaskiner: Volvo L90, L60, L50Skördetröska: Claas Lexion 6700TT med 25 fot ”draper skärbord” samt Ziegler pickup-skärbord 4m, för stränglagda grödorSträngläggare: Heston 6500 4m självgående, Honeybee 6,3m traktormonteradSkruvvagn: Cestari 14 tonSåmaskin: Väderstad Spirit 6m med frösålådaHarv: Väderstad NZA 8mRadhacka: Garford 6m kamera- och sektionsstyrdOgräsharv: Einböck 12mTallriksredskap: Väderstad Carrier 5mKultivatorer: Väderstad Swift 5,6m, Cultus 5mGödseltunna: Olby 15m3 med 12m rampGödningsspridare: Bogballe M3W 4000 literSpruta: Amazone 1801, buren 24m med fronttankÖvrigt: ATV, diverse småredskap, snöredskap och gårdsbilar.

<h3>Läs även</h3><a href="https://www.atl.nu/nu-staller-de-om-till-ekoodling-tack-vare-rotat-fiskrens">De ställer om till ekoodling – tack vare rötat fiskrens</a><a href="https://www.atl.nu/vass-kan-vara-framtidens-foder">Vass kan vara framtidens foder</a>

Rötrester från fiskindustrin gödslar fälten och en biokolspanna ska torka spannmål. Genom att dra nytta av det lokala och satsa på nya affärer tar Klevs gård upp konkurrensen med slättbygden.&nbsp;

Rötrester från fiskindustrin gödslar fälten och en biokolspanna ska torka spannmål.

Mot framtidens jordbruk på Klevs gård

Växtodling

Rötrester från fiskindustrin gödslar fälten och en biokolspanna ska torka spannmål. Genom att dra nytta av det lokala och satsa på nya affärer tar Klevs gård upp konkurrensen med slättbygden. 