facebooktwittermail

Mjölkveckan ska få fler att ta del av forskningen

Det är dags för en vecka med gratis digitala föreläsningar om aktuell svensk forskning om mjölkproduktion. 

I år arrangeras satsningen för första gången, och det är hållbarhetsfrågorna som dominerar. 

Bonde klappar en ko
Mjölkveckan 2021 riktar sig till lantbrukare, rådgivare och andra forskare. FOTO: CECILIA PERSSON

”Mindre metan med ökad livslängd i mjölkkobesättningen?” och ”Gigacow - produktionsoptimering i svenska lantbruk.” Det är två av rubrikerna för de 18 föreläsningar som hålls under Mjölkveckan 2021. 

Det digitala evenemanget pågår den 11-15 oktober och kräver ingen föranmälan. Och allt läggs ut på Youtube. 

Varför satsa på just en ”Mjölkvecka”?

- Vi tycker att det saknas en plattform för att föra ut ny forskning. Det digitala formatet innebär att man kan välja vad man vill lyssna på utan att behöva åka långt. Lantbrukare och rådgivare från hela Sverige får möjlighet att vara med, säger Margareta Emanuelsson, prodekan vid SLU och en av projektledarna för Mjölkveckan.  

Veckans röda tråd är hur mjölknäringen kan bidra till ett hållbart livsmedelssystem, både socialt. Forskningen ska vara fokuserad på att kunna tillämpas i praktiken. 

– Vi ska visa på helheten. Både de utmaningar och problem vi har, men också de positiva delarna som mjölkproduktionen bidrar med. Till exempel betydelsen för den biologiska mångfalden och att man har vallen i växtföljden. Det har man lyft fram för lite, säger Margareta Emanuelsson, 

Mjölkveckan är ett resultat av forskningsprogrammet "Hållbara dieter från hållbara produktionssystem" som Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och Arla Foods startade 2018. Fem större forskningsprojekt gavs anslag för att forska specifikt om hållbarare mjölkproduktion och det är SLU som koordinerar programmet. 

Margareta Emanuelsson.
-       Mjölkproduktionen är en av de viktigaste näringsgrenarna inom lantbruket och har stor betydelse totalt sett. Det är viktigt att vi lyfter upp all forskning som pågår för att vi ska göra mjölkproduktionen ännu mera hållbar än den är i dag, säger Margareta Emanuelsson, husdjursagronom och prodekan vid SLU. FOTO: CECILIA PERSSON

Forskningen kan näringen ha nytta av redan nu, även om studierna presenteras nästa år, menar man.

Det är många SLU-forskare som föreläser, men också forskare från Chalmers, det statliga forskningsorganet Rise samt medarbetare från Växa och DeLaval. 

Veckan avslutas med ett panelsamtal med centerpartisten Kristina Yngwe, Lisa Ehde, Arla, Malin Hidgård, Växa, och Camilla Burman från Jordbruksverket. 

Här är en länk med programmet till Mjölkveckan.