Det är dags för ett transparentare samarbete inom branschen för att utveckla tekniken tillsammans med och för lantbrukaren, skriver Agricams Ellinor Eineren.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Den långsiktiga trenden har varit att mjölkkobesättningarna blir färre men större. Det har i sin tur lett till att möjligheten att observera djurens beteende och välbefinnande har minskat.
På grund av de ekonomiska realiteterna kan vi inte driva mjölkproduktion med gamla metoder. I stället måste vår strävan efter god djurhållning med lönsam ekonomi i modern mjölkproduktion baseras på digitala och tekniska lösningar.
Det mänskliga koögat hos erfaren personal har svårt att hinna med varje enskilt djur när korna blir fler. För god djurhållning enligt Europarådet krävs fem friheter:
Det är i princip omöjligt att garantera alla fem friheterna i stora mjölkkobesättningar enbart med det mänskliga djurögat som verktyg. Den tekniska och digitala utvecklingen har dock gett oss förutsättningar till att ha en noggrann övervakning av många individer under dygnets alla timmar. Tack vare den utvecklingen kan enskilda djur med olika sorters avvikelser snabbt identifieras och åtgärder kan vidtas.
Dagens kunskap om djurens behov pekar mot att vi endast genom stallar med god djurkomfort och modern teknisk övervakning kan garantera god djuromsorg. Vi står nu på tröskeln till en upptakt av digitala och tekniska hjälpmedel i djurhållningen i stort och i mjölkproduktionen i synnerhet. Vi befinner oss i startgroparna till en ny övervakningsteknik där god eller dålig djurhållning för första gången kan bli objektivt påvisbart.
Den enorma mängd data som lantbrukare samlar på sig genom sensorer och olika mätverktyg är ofta ohanterlig för mänsklig tolkning. Där kommer utvecklingen av algoritmer och artificiell intelligens bidra till att tolka data och ta fram underlag för åtgärder i ett tidigt skede. Vi kommer objektivt kunna påvisa att våra djur har det bra och kan vidta åtgärder långt innan det mänskliga djurögat upptäcker avvikelser hos djuren.
För att kunna möta nutidens och framtidens utmaningar från ökade miljökrav och effektivare nyttjande av resurser till djurskyddskrav som kräver direkt övervakning måste alla inom branschen samverka. Vi måste underlätta utvecklingen och införandet av teknisk övervakning som gynnar lantbrukaren. Ska vi kunna närma oss en djurhållning med både hållbar lönsamhet och god djurvälfärd måste vi i branschen utgå från lantbrukarens behov.
Ska Sverige ha en djurhållning som både håller en hög djurvälfärd, låg miljöbelastning och låg klimatpåverkan så börjar det ute på lantbruken och det är för lantbrukarna som vi ska utveckla de tekniska och digitala verktygen. Var finns lantbruksveterinärer, rådgivare och utrustningsföretag i detta? Var finns de stora aktörerna inom branschen? Var finns myndigheter, universiteten och branschorganisationerna? Var finns handeln och djurskyddsorganisationerna?
Det är dags för ett transparentare samarbete inom branschen för att utveckla tekniken tillsammans med och för lantbrukaren.
Regeringen har inlett ett arbete med att uppdatera livsmedelsstrategin och vi vill därför uppmana till att inkludera en strategi för samarbete inom branschen med syfte att förenkla och förbättra arbetet för primärproducenterna. Landsbygdsministern Peter Kullgren skriver själv att hans främsta fokus har varit att öka konkurrenskraften inom den svenska livsmedelsproduktionen. Låt det arbetet börja med att stärka konkurrenskraften hos de svenska lantbruken.
Ellinor Eineren
grundare och VD Agricam
