facebooktwittermail

Mjölkproducenter vinner på handel

BRYSSEL

EUs grisproducenter och mjölkbönder har mest att vinna på att unionen sluter handelsavtal. Svårast får nötköttsuppfödarna, konstaterar en ny rapport.

Sänkta tullar ger störst utdelning till de som föder upp grisar eller producerar mjölk, enligt en rapport framtagen av EU-kommissionen. Den har tittat på nyligen slutna avtal, och avtal som är under förhandling, för att se vilken effekt de kan få på unionens jordbruk.

Antagandena görs enbart på sänkta tullar, inte på andra typer av förändringar i handelshinder.

Höjda priser

Med 25 eller 50 procents lägre tullar 2025 gör mjölk- och fläsksektorerna vinster i både ökad produktion och höjda priser. Japan, Latinamerika och USA är lovande marknader för EUs fläskexportörer.

Övervägande positiv

För spannmål är effekten också övervägande positiv.

Grisproducenter kan också ha anledning att hoppas att USAs blivande president Donald Trump gör verklighet av sitt löfte att stoppa TTP-avtalet som ska öka handeln mellan tolv Stilla havsländer. Med det blir det hårdare konkurrens om den eftertraktade japanska marknaden från USA och Kanada.

Nötköttsproduktionen får det tuffare med lägre tullar. Importen väntas öka, främst som följd av det avtal med de latinamerikanska Mercosurländerna som är under förhandling. 50 procent lägre tullar bedöms öka importen med 356 000 ton nötkött vilket kommer att pressa priserna på inhemskt nötkött.

Rapporten presenterades för EUs jordbruksministrar i Bryssel i dag. Jyrki Katainen, EU-kommissionär med ansvar för jobb, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft försökte lugna de som oroas av effekterna av ett avtal med Mercosurländerna.

Han försäkrade att gruppen sänkt sina förväntningar på hur stora eftergifter EU tänker göra när det gäller nötkött och att jordbruket inte ska offras för vinster i andra industrier.

Frihandelsvänliga Sverige

När medlemsländerna fick ge en första kommentar sällade sig Sverige, som vanligt, till de frihandelsvänliga, med en uppmaning att sätta rapporten i ett större sammanhang och se även till andra sektorer, och till konsumenterna.

– Jag var väldigt tydlig med att det behövs en bred analys. Man kan inte titta bara specifikt på avtalens konsekvenser på jordbrukssektorn. Inte minst för Sverige, som ju är en stor handelsnation och vi har väldigt mycket export av olika saker, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

En djupare diskussion om handelsavtalens effekter på jordbruket planeras för jordbruksministerrådet i januari nästa år.

LÄS MER: Bucht förvånad om stöd för initiativ om djurtransporter