Regeln som får många mjölkbönder att sparka bakut

Den 30 juni ska den vara klar, den statliga utredningen som ska komma med förslag på hur konkurrenskraften för det svenska jordbruket ska stärkas.

Långt innan den nått landsbygdsminister Peter Kullgrens (KD) departement har den fått fart på debatten om det svenska beteskravet.

I början av maj publicerade Dagens Nyheter en artikel med rubriken ”Astrid Lindgren-lagen kan rivas upp – kornas grönbete står på spel” med anonyma källor från utredningen som uppger att det ska komma förslag om att förändra beteskravet.

Efter det blev mjölkkornas rätt till sommarbete sprängstoff i många medier. 

Men för mjölkbönder som ATL har talat med är frågan känslig. Det är svårt att öppet kritisera lagstiftningen, och en del vill inte medverka med namn av rädsla för repressalier från sina egna organisationer och mejerier.

En företagare, med en större gård i Mellansverige, säger: 

– Säger vi något i den här frågan som inte passar har vi ett koppel byråkrater här som ska gå igenom allt. Även om det bara var något år sedan de var här senast. Beteskravet är en orimlighet när man har en större besättning. Det går åt väldiga arealer och otroligt mycket tid för att stängsla om man ska följa reglerna. Sedan kanske korna ändå föredrar att vara inne i ladugården där det är svalt och finns tillgång till både mat och vatten. Ska vi tvinga ut dem då?

En annan mjölkproducent upplever att betesreglerna är en stor bromskloss för de som tänker öka produktionen:

– Jag är rädd för att LRF ändå ska acceptera något halvdant här. Att de inte vågar ta strid för oss. Det kommer att slå tillbaka på mjölkproduktionen i så fall. Det går inte att planera för en expansion innan man vet att det finns praktiska förutsättningar för det. 

För tio år sedan gjorde Jordbruksverket en djupare analys av hur beteskravet påverkar mjölkproducenterna, med ekonomiska beräkningar utifrån tre typgårdar. Slutsatsen var att kravet på bete är ekonomiskt utmanande för näringen, särskilt för de som vill expandera. Att tillhandahålla bete är dyrt och kan minska lönsamheten. 

– Vi har inte gjort någon rapport efter det som jag känner till, säger Annika Hultgren på Jordbruksverket. 

Men andra instutioner har tittat på frågan efter det. Till exempel gjorde Oxsrev, Oxford Systematic Reviews 2022 en rapport som bygger på forskningsläget när det gäller vilka konsekvenser för djurhälsan ett slopande av beteskravet kan få. En av slutsatserna är att det inte går att dra några slutsatser om hur en sådan åtgärd skulle påverka mjölkkornas hälsa. Rapporten bygger på 53 forskningsartiklar publicerade i 24 länder. 

De svenska betesreglerna har dock gjorts mer flexibla i omgångar sedan kravet infördes 1988. Bland annat 2012, och efter 2016 har flera ytterligare regellättnader införts, till exempel slopades kraven på att djurägaren skulle ha en betesplan och sammanhängande bete.

– Som vi ser det är betesreglerna väldigt flexibla och djurägare bestämmer själva hur de vill lägga upp sin betesdrift. Detta har inte framkommit och många har fått en felaktig bild, säger Gunnar Palmqvist på Jordbruksverket och fortsätter: 

– Det är väldigt olyckligt att man inte ger en rättvisande bild av vad som gäller. Det kan ställa till det för många lantbrukare som blir osäkra på vad de får göra, säger Gunnar Palmqvist. 

LRF har sedan ett stämmobeslut 2020 arbetat för att slopa beteskravet för lösdriftskor. Det är högt i tak inom näringen att diskutera frågan, tycker Joakim Borgs, mjölkbonde och ledamot i LRF:s riksförbundsstyrelse. 

– Visst har Jordbruksverket försökt att underlätta för mjölkbönderna med mindre strikta betesregler, men det räcker inte. Lagen är för svår att hantera och skapar stress. Det är inte flexibelt nog, säger han.

Men det finns inga garantier om att beteskravet ens tas upp i den stundande utredningen, säger Mattias Svensson, pressekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren: 

– Det finns inget specifikt direktiv kring beteskravet utan direktiven är mer brett formulerade. Syftet med utredningen är att förbättra svenska lantbrukares konkurrensvillkor inom Europa. De har i uppdrag att göra jämförelser med andra länder i EU.