facebooktwittermail

Mjölkbönder, lär av dem som är framgångsrika

Under 2010 förprövades 20?269 mjölkkoplatser i Sverige. Det är nästan lika många som 2009 och fler än genomsnittet för de senaste sju åren. Men ändå är det inte tillräckligt.

Mjölkinvägningen i landet minskar stadigt samtidigt som importen av mjölkprodukter ökar. Och när det i allt snabbare takt blir allt färre mjölkbönder i Sverige är 20 269 nya koplatser inte tillräckligt för att täcka upp för de mjölkföretag som läggs ner.

Det är därför oroande att förprövningarna sjunker när vi för branschens överlevnads skull måste öka Sveriges mjölkproduktion.

Det paradoxala är att vi på Svensk Mjölk ser hur många mjölkbönder det är som faktiskt vill satsa. Årets Mjölkföretagardagar slog publikrekord och samlade hundratals bönder med framtidstro. Och under kort tid har det startat en rad regionala projekt där mjölkbönder tillsammans med bland annat Svensk Mjölk verkar för att vända mjölken till tillväxt.

Hur kan man då förklara den sjunkande investeringsvilja som förprövningsstatistiken visar och vad krävs för att bryta den negativa trenden?

Till viss del är siffran för 2010 präglad av krisåret 2009. Efter en tuff period avvaktar många mjölkföretagare med sina investeringar. Men en lönsam mjölkföretagare behöver kunna hantera svängningarna på marknaden.

Vi behöver skapa en kultur i branschen där det är naturligt att prata om hur de lönsammaste mjölkgårdarna gör. Där varje mjölkföretagare är trygg i sin ekonomi och vet hur hon eller han kan påverka lönsamheten på sin gård. Och där det är en självklarhet att lära av dem som lyckats.

Svensk mjölkproduktion kännetecknas i dag av stora skillnader i lönsamhet mellan olika mjölkföretag, skillnader som i många fall inte hade behövt finnas. Och det innebär att möjligheterna till förbättring på många gårdar är stora.

För att som mjölkföretagare kunna utveckla sin produktion behövs även mark. I dag är det stora arealer som inte brukas för att mjölkbonden lagt ner sitt företag men bor kvar på gården och låter marken stå obrukad.

Därmed sätter hon eller han effektivt stopp för möjligheten för fortsatt mjölkproduktion på gården och inte minst försämrar unga människors möjligheter att komma in i branschen. Men vill vi ha en levande landsbygd kan vi inte låta våra marker växa igen. Där måste den som avvecklar ta sitt ansvar.

Färska siffror från Svensk Mjölk visar att mjölkinvägningen i februari ökade i 11 av 21 län. Förhoppningsvis ser vi nu början på en positiv trend, som också avspeglar sig i den framtidstro vi möter hos många mjölkbönder.

Sverige är ett av de länder som har bäst förutsättningar för mjölkproduktion och mjölkgårdarna är i hög grad navet i landsbygdens ekonomi. Mjölken har också en särställning i den nordiska kosten.

Nu gäller det att tillsammans verka för att skapa mer mjölk i Sverige, annars riskerar vi att snart inte ha någon svensk mjölkproduktion kvar.

Jakob Söderberg
chef Mjölkföretagarutveckling
Svensk Mjölk