David Gustavsson

Mjölkgården i Halland köptes av Göteborgs stift, medan driften togs över av en lantbrukarfamilj.

Som ATL tidigare berättat gick en <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/stor-mjolkgard-i-konkurs-efter-torkan/">mjölkgård i Glostorp i Halland i konkurs efter torksommaren 2018</a>. Konkursförvaltaren sålde fastigheten till Göteborgs stift för 20 miljoner kronor.

Själva <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/fembarnsfamilj-tog-over-storgarden/">rörelsen, inklusive inventarier, köptes av M & T Mjölk AB</a>, i december samma år. Företaget drev då en annan mjölkgård i länet. I dag äger bolaget totalt 1 300 nötkreatur, varav 570 mjölkkor, som finns på fastigheten som alltså ägs och arrenderas ut av Göteborgs stift.

Familjen som tog över driften av gården såg stora utvecklingsmöjligheter för sitt företag. Nu är bolaget under rekonstruktion.

Men sedan slutet av förra året har parterna hamnat i en allt mer svårlöst konflikt – och i veckan stod det även klart att driftföretaget försätts i rekonstruktion.

Enligt rekonstruktören David Svenn, advokat på Anno Advokater AB som företräder bolaget, har det ännu inte slutits något arrendeavtal, då parterna bland annat inte kommit överens om en avgiftsnivå.

– Med ett avtal så kan alltid till exempel avgiftsnivåer prövas i arrendenämnden, men utan det är familjen helt oskyddad och kan avhysas när som helst. Jag kan inte begripa varför kyrkan som är en stor och professionell jordägare inte kan ordna ett avtal, säger David Svenn till ATL.

Advokat David Svenn är rekonstruktör för mjölkgården i Halland.

Mjölkföretaget har nu dessutom skulder på totalt 15 miljoner kronor hos kronofogden. Enligt advokaten David Svenn beror det dels på de stora renoveringar av gården som stiftet utfört fram till nyligen, vilket påverkat mjölkproduktionen negativt, dels på att driftbolagets bank med anledning av rekonstruktionen har hävt sitt lån på 8 miljoner till bolaget.

Per-Erik Hallin – egendomsförvaltare på prästlönetillgångarna på Göteborgs stift – säger att muntliga överenskommelser gjordes under vintern 2019 om månatliga avgifter för nyttjanderätt av fastigheten. Planen var dock att skriva ett arrendekontrakt efter att merparten av renoveringarna slutförts och efter en tillträdestillsyn under sensommaren i fjol.

Men efter att parterna inte lyckats komma överens om arrendevillkoren backar nu stiftet från arrendeplanerna.

Enligt stiftet har driftbolaget inte betalat de muntligen överenskomna avgifterna för nyttjanderätten. Man anser sig inte heller ha fått någon insyn i bolagets bokföring.

– Vi känner tyvärr inte att vi har något förtroende längre och vill avsluta samarbetet med bolaget. Men vi har erbjudit familjen att bo kvar i bostadshuset. I värsta fall får vi ta hjälp av kronofogden, men hoppas kunna lösa det på annat sätt, säger Per-Erik Hallin.

Per-Erik Hallin är egendomsförvaltare på prästlönetillgångarna på Göteborgs stift.

Rekonstruktör David Svenn hävdar att det enligt lag inte kan träffas muntliga arrendeavtal. Men det finns ingen straffpåföljd för en sådan regelavvikelse, varför det inte kan räknas som ett brott, konstaterar han. Men det har därmed i praktiken "inte funnits några fakturor att betala”, menar David Svenn.

– Det är beklämmande att en av Sveriges största markägare och tillika kyrkan skapar sina egna regler och för det här resonemanget, säger han.

Stiftet säger å sin sida att de skickat fakturor som inte bestridits av driftbolaget. De har därmed uppfattat att fakturorna godtagits, men de har inte betalats. Stiftet har därefter skickat dem till kronofogden, varpå de först därefter bestridits av bolaget.

ATL har varit i kontakt med driftbolagets ägare, men de väljer att låta rekonstruktören föra deras talan tills allt är klart.

<h3>Svenska kyrkans prästlönetillgångar</h3>Svenska kyrkan omsätter 20-25 miljarder kronor om året. 4 procent av omsättningen härrör av intäkter från de så kallade prästlönetillgångarna.Dessa tillgångar utgörs av skogs- och jordägande samt fondinnehav. En stor del av intäkterna används för att betala löner till kyrkans cirka 22 000 anställda och runt 25 000 förtroendevalda.Totalt förvaltar kyrkans 13 stift 466 000 hektar skogsmark och 47 000 hektar betes- och åkermark. Merparten av åkermarkerna är utarrenderade. Man har även ett fondkapital på 3,3 miljarder kronor.Svenska kyrkan är genom prästlönetillgångarna Sveriges största jordägare.Enligt jordförvärvslagen måste kyrkan, när den köper en ny fastighet, sälja av en annan mark med motsvarande produktionsförmåga inom fem år.Källa: Svenska kyrkanAnor sedan medeltidenSvenska kyrkans prästlönetillgångar har sin grund i att präster, när kristendomen gjorde sitt intåg i Sverige på 1000-talet, behövde någonstans att bo och något att leva av. I byarna skänkte därför bybor prästgårdar och mark till prästerna.Prästlönerna bestod av avkastningen från jordbruk, virke och jakt. Ända fram till 1910 var det dessa tillgångar som tillsammans med tiondet bekostade prästens lön och bostad.I dag bidrar prästlönetillgångarna till att finansiera församlingarnas verksamhet, såsom diagonala insatser, konfirmations- barn eller körverksamhet.Källa: Svenska kyrkanSkattebefriade till och med 2009Prästlönetillgångarna ägs inte av kyrkan utan är formellt sett en stiftelseliknande självägande förmögenhetsmassa. Enligt lag har Svenska kyrkan till uppgift att förvalta tillgångarna och har rätt att ta del av dess avkastning.Prästlönetillgångarna var skattebefriade till och med 2009, men omfattas sedan 2014 av inkomstskatteskyldighetenKälla: Svenska kyrkan

Den nya mjölkgården skulle utveckla lantbrukarnas verksamhet. I stället har de hamnat i en långdragen arrendetvist med Göteborgs stift. Och nu är gården försatt i rekonstruktion.

Nu är mjölkgården försatt i rekonstruktion.

Mjölkbönder i arrendetvist – med Svenska kyrkan: ”Skapar sina egna regler”

Företagande

Den nya mjölkgården skulle utveckla lantbrukarnas verksamhet - nu är den försatt i rekonstruktion.