Det är torsdag och det innebär veterinärbesök på mjölkgården, som den tidigare ordföranden för Skånemejerier Anders Olsson driver tillsammans med hustrun Marita Olsson i Munka Ljungby.
Mjölkbonden som går plus: "Vi kan inte jobba i stuprör"
Regelbunden rådgivning försvarar sina kostnader även när mjölkpriset är på bottennivå.
– Rådgivarna utmanar oss på gården att bli bättre, säger Anders Olsson, som fortfarande har positiva siffror i sitt mjölkföretag.
Var fjortonde dag, sommar som vinter, kommer Marianne Jönsson från Klippans Veterinärstation till gården. Ser över djuren, undersöker dräktighet och kollar alla åldrar, inte minst kalvarna. 14-dagarsrutinen har tillämpats i drygt två år och det ger resultat. Juverhälsa och dräktighetsresultat har förbättrats och kalvdödligheten minskat.
"Vi blir ett team"
– Jag ifrågasätter gärna och mycket, säger Marianne Jönsson.
Och det uppskattas av gårdens folk.
– Rådgivarna och vi som jobbar med korna blir som ett team. Är det något som ser konstigt ut mellan Mariannes besök, så tar vi bara en bild med telefonen och skickar till henne, säger Marita Olsson, som har huvudansvaret för mjölkkorna tillsammans med två anställda.
Anders Olssons ansvar är växtodlingen, produktionen av grovfoder och mixen som landar på foderbordet framför korna.
Utfodringsråden bistår Anna Ericsson från Skånesemin med. Även hon är på gården i dag för att ta prover på vallensilage ur förstaskörden.
– Vi strävar efter en så jämn foderstat som möjligt över året och justerar givorna en gång i månaden efter provmjölkningen, säger Anna Ericsson, som anlitats av familjen Olsson sedan 2012.
– Då var vi inte alls nöjda med produktionen. Vi ville höja avkastningen och pressa kostnaderna, det gick för mycket kraftfoder, säger Anders.
Det lyckades och i dag levererar gården drygt 10 ton mjölk per ko och år till mejeriet.
"Många odlar för lite vall"
Vallen är grunden för mjölkavkastning och ekonomi. Sedan kompletteras grovfodermixen med majs och HP-massa. Hos Olssons går första- och en del av andraskörden till mjölkkorna, resten av vallfodret går till de växande djuren.
– Många gårdar odlar för lite vall. Man behöver satsa på vallen för att få både kvalitet och kvantitet på fodret, säger Anna Ericsson.
När det nya stallet byggdes 2009 baserades kalkylerna på den produktionsnivån och på ett mjölkpris på 2,90 kronor kilot. Så bra betalt har det inte varit för mjölken på ett tag, men makarna Olssons mjölkföretag visar fortfarande plusresultat.
– I bokslutet för 2015 har vi en rörelsemarginal på drygt sju procent. Men sedan dess har mjölkpriset sjunkit och det kommer att märkas i halvårsbokslutet, även om vi fortfarande ligger på svarta siffror, säger Anders Olsson.
Jobba mot lågt pris
En nyckel till att överbrygga det låga mjölkpriset är köttproduktion. Alla kalvar föds upp på gården, tjurarna till slakt och kvigorna för inkalvning.
– Strategin är att låta alla kalva in och sedan gallra hårt. Med de köttpriser som är nu så fungerar det bra, säger Anders.
Rådgivningen sparar han inte in på, tvärtom.
– Jag vill bygga vidare och utforma ett gårdsråd där även växtodling och ekonomi kommer med. Mjölkproduktionen är komplex och vi kan inte jobba i stuprör, säger Anders Olsson.