Mjölkbonde: ”Demokratin i Arla har sinat”

Hållbarhetsersättningen har nu införts i Arla, trots att 14 av 17 kretsar riktat stark kritik och visat på flera stora brister i den valda modellen. Modellen innehåller inga nya pengar utan 3 eurocent omfördelas mellan ägarna och det visar sig nu att denna gemensamma pott framför allt går till våra danska kollegor, se artiklar i ATL den 17 och 18 oktober, samt ledare den 25 oktober.

De svenska medlemmarnas massiva kritik har hittills inte haft någon påverkan på utformningen av ersättningsmodellen. Modellen gynnar intensiv produktion och är ett sätt att ”gröntvätta” det danska produktionssystemet, exempelvis för danska politiker.

Extensiva marker och naturbeten blir en belastning i systemet, trots att de är viktiga för biologisk mångfald och kolinlagring. Resultatet i posten ”markanvändning”, det vill säga skördens storlek (m2/kg mjölk), styrs till stor del av faktorer som inte går att påverka, exempelvis vegetationsperiodens längd och markens bördighet. ”Markanvändning” hör inte hemma som underlag för betalning i ett kooperativ med stora skillnader i förutsättningar och slår mot mjölkproducenter i skogs- och mellanbygd.

Införandet av modellen i den här formen hade inte varit möjligt om inte en överväldigande majoritet av Arlas svenska förtroendevalda tigit och samtyckt, eller till och med aktivt ställt sig bakom.

De svenska styrelseledamöterna och förtroendevalda har på så sätt svikit de svenska medlemmarna och produktionsförutsättningarna. Medlemsdemokratin i Arla har på senare år på många sätt urholkats och eroderat bort – färre och färre personer sitter på fler och fler olika stolar i Arlas högre hierarkier. Det är en ganska liten grupp förtroendevalda som utses till olika poster och arbetsgrupper. En grupp där man inte vill vara obekväm och stöta sig med Arlas ledning - även i frågor som innebär tydliga nackdelar för dem man är vald att representera!

Synpunkter och åsikter som inte ligger i linje med ledningens nonchaleras och de som framför kritik motarbetas. Väl förankrade budskap och medskick från medlemmarna, som den brett antagna motionen, beaktas inte på ett sätt som borde vara självklart i en demokratisk organisation. En del i problemet är att kretsarna efter avslutade val inte får någon återkoppling av hur de förtroendevalda röstar och arbetar.

Demokrati börjar på gräsrotsnivå och det är i kretsarna som det nödvändiga återupprättandet av Arlas demokrati måste börja: 

Ställ de förtroendevalda i kretsarna mot väggen: ”Vad har du gjort för oss svenska mjölkproducenter?” Eller: ”Hur har du arbetat för kretsens frågor, till exempel rörande hållbarhetsersättningen?”

Är du inte nöjd med svaret – förnya kretsledningen i valen våren 2024! Det behövs friska vindar i en organisation som håller på att bli mycket unken.

Sveriges största mjölkkooperativ är mycket viktigt för svenskt lantbruk och landsbygd och värd bättre än låtsasdemokrati! Det är ledsamt att säga det men medlemsdemokratin i Arla har tyvärr sinat.