facebooktwittermail d

Missriktade miljöskatter bromsar biobränslen

I finansdepartementets promemoria ”Skattehöjningar på vissa drivmedel” från augusti i år förklarar regeringen att skatten på bensin och diesel måste öka för att få in medel till så kallade ”angelägna reformer”.

Varför skatten höjs även på förnyelsebara drivmedel får också sin förklaring: EU:s konkurrenslagstiftning. Att befria eller sänka koldioxid- eller energiskatten på biodrivmedel, jämfört med fossila bränslen, betraktas inom EU-rätten som ett förbjudet statsstöd.

Den här typen av besynnerliga regler påskyndar inte någon grön omställning. Trots goda förutsättningar, främst i form av skogsråvara, verkar den politiska kraften brista när det kommer till detaljerna. Visioner och mål verkar lättare att formulera än ett genomtänkt regelverk för att nå målen.

Både höger och vänster är ganska eniga om att mer energi ska tas ur skogen. Tallar och granar ska ersätta olja. Om träden ska lämna skogen förutsätter det dock att politikerna avhåller sig från att fördyra transporterna ännu mer.

En utredning om avståndsbaserade vägslitageavgifter för tunga lastbilar är tillsatt. Med ledning av siffror från en tidigare utredning i samma ämne, ”Skatt på väg” från år 2004, befarar Skogsindustrierna att en så kallad kilometerskatt kan landa på 14 kronor per mil.

Låga virkespriser i kombination med dyra transporter leder oundvikligen till att transportavståndet till industri eller värmeverk påverkar skogsvården.

Äter transportkostnaderna upp nettot försvinner intresset för att röja och gallra, vilket lär få konsekvenser för sysselsättningen i glesbygden.

Skogen riskerar lämnas oskött, allt medan värmeverken får betalt (cirka 400 kronor per ton) för att elda sopor från Norge, Irland och Storbritannien.

Är det rimligt att EU:s regelverk förra året tillät importen av 2,3 miljoner ton sopor, eller 300 000 fulla sopbilar, att konkurrera med inhemska skogsbränslen? Vilka miljökonsekvenser har denna sophandel?

Både EU och riksdagen måste vakna till, och inse att fördyrade transporter och att missgynna förnyelsebara bränslen får konsekvenser i form av färre arbetstillfällen och minskad miljönytta. Se istället till att gynna biobränslen och få igång en svensk produktion av gröna alternativ till bensin och diesel.

 

Fotnot. Hallå Greger Ekman, ny ledarskribent på ATL, vem är du?