facebooktwittermail

Minkkaoset: Statsministern är ”huvudmisstänkt”

Förhören kring minkkaoset i Danmark har börjat och sittande statsministern Mette Frederiksen (S) pekas ut som ”huvudmisstänkt”.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S). Arkivbild.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S). Arkivbild. FOTO: DARKO BANDIC/AP/TT

Det var den 4 november i fjol som Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) kallade till en extrainsatt presskonferens för att meddela att landets 15 miljoner minkar måste avlivas sedan en muterad version av covid-19 spridit sig från minkar till människor.

Bara några dagar senare avslöjades det att det inte fanns laglig grund för att även avliva friska djur.

Regeringen var inte medveten om att det inte fanns någon rättslig grund när vi fattade beslutet i förra veckan. Hade vi varit det så hade vi erkänt det öppet och ärligt, sade Frederiksen under en frågestund i folketinget fem dagar efter det att beslutet blev offentligt.

En miljon dokument

Hon sade senare att hon borde ha ingripit, men att ansvaret för att agera låg på dåvarande livsmedelsministern Mogens Jensen (S). Några dagar tidigare hade Jensen avgått från sin post.

Det handlar inte om att ducka för ansvar. Det är så ministersystemet i Danmark fungerar, sade Frederiksen.

Fler huvuden kan dock komma att rulla för det som har beskrivits som en av de största politiska politiska skandalerna i modern tid i Danmark. Den minkkommission som folketinget tillsatte i våras har under en lång tid samlat in över en miljon dokument och mejl för att kartlägga händelseförloppet. Nu ska allt kompletteras med vittnesmål.

Internt mejl i fokus

Ett mejl som kan komma att spela stor roll framöver skickades internt mellan tjänstemän i miljö- och livsmedelsdepartementet redan i september förra året.

Där fastslås det, flera veckor före Mette Fredriksens presskonferens, att det inte finns någon laglig grund för att avliva friska djur. Budskapet upprepas av departementets dåvarande avdelningschef Tejs Binderup under torsdagens förhör.

Det har inte funnits någon tvekan hos oss, säger han.

Under hösten kommer sammanlagt 61 förhör hållas med exempelvis departementsanställda, myndighetspersoner, branschföreträdare och ministrar. Sist ut på listan – den 9 december – är statsminister Mette Frederiksen.

Och minkkommissionens uppdragsbeskrivning är anmärkningsvärt skarpt riktad mot framför allt statsministerämbetet, säger Michael Gøtze, professor i förvaltningsrätt vid Köpenhamns universitet, till nyhetsbyrån Ritzau.

Det är den skarpaste utgångspunkten vi någonsin har sett för en kommission, säger Michael Gøtze.

En ”huvudmisstänkt” – statsminister

Den tydliga avgränsningen är en styrka eftersom kommissionen kan gå rakt på sak, menar Gøtze. Samtidigt kan det starka strålkastarljuset mot det danska regeringskansliet också vara en svaghet eftersom det kan bli svårt att belysa andras ansvar i hanteringen.

Uppdragsbeskrivningen är skriven utifrån en föreställning om en ”huvudmisstänkt” – nämligen statsministern. Det kan visa sig vara en nackdel, för man kan tappa helhetsperspektivet, säger Gøtze.

Hela apparaten – särskilt miljö- och livsmedelsdepartementet – blir kanske felaktigt gjord till andrafiolen, fortsätter han.

Ställs inför riksrätt?

Kommissionen kommer inte avkunna någon dom när den ska slutrapportera sitt uppdrag i april nästa år. Vad nästa steg blir är upp till folketinget att fatta beslut om.

Ett tänkbart scenario är att statsminister Mette Frederiksen ställs inför riksrätt.

Om Mette Frederiksen åtalas är en hypotetisk och politisk fråga. Men redan nu är det fastslaget att regeringen har handlat olagligt i minkfrågan, för det har regeringen själv medgett. Därför kan det teoretiskt vara en grund för ett riksrättsåtal, sade Frederik Waage, professor i juridik vid Syddansk universitet i Odense, till TT i slutet av augusti.

Det krävs en majoritet i det danska parlamentet för att väcka ett riksrättsåtal, vilket i nuläget innebär att något av S-regeringens stödpartier måste ställa sig bakom ett sådant initiativ.

Minkkaoset:

Det första coronafallet på en dansk minkfarm upptäcktes i juni förra året och smitta hade senare under året konstaterats på hundratals gårdar.

En mutation av coronaviruset hittades bland smittade minkar under hösten. Den muterade varianten hade även spridits till människor, något som potentiellt skulle kunna ge allvarliga konsekvenser för den covidvaccinering som då väntade, enligt smittskyddsorganet Statens serum institut.

Detta ledde till att den danska S-regeringen den 4 november förra året meddelade att man fattat beslut om att landets alla minkar – såväl smittade som friska – skulle avlivas.

Den 8 november avslöjade tidningen Berlingske att det saknades laglig grund för att även avliva friska minkar eller minkbesättningar i konstaterade sjukdomsområden.

Den 7 november ska livsmedelsministern Mogens Jensen (S) ha fått reda på att beslutet var lagvidrigt, men först den 10 november fick landets minkuppfödare denna information.

En rapport har även visat att departement och myndigheter tidigare än så känt till att beslutet saknade laglig grund.

Den 18 november avgick livsmedelsministern Mogens Jensen (S). Jensen var även minister för jämställdhet, fiske och nordiskt samarbete.

Den 25 november bad statsminister Mette Frederiksen (S) om ursäkt för regeringens hantering av minkfrågan.

I december 2020 antog folketinget en lag som gav en rättslig grund för att avliva minkar i landet och det fattades även beslut om att förbjuda minkuppfödning under 2021. I nuläget finns det en politisk majoritet i parlamentet för att det förbudet ska råda även under 2022.

I januari i år fattades det beslut om att landets minkuppfödare ska få kompensation som beräknas uppgå till 25 miljarder svenska kronor.

LÄS MER OM MINK:

Majoritet för förlängt minkförbud i Danmark

Debatt: ”Våga säga nej till minkfarmer i Sverige”

13 000 ton minkar grävs upp igen

Danska minkföretagare vill etablera sig i Sverige

Grönt ljus för miljardstöd till danska minkfarmare

Ajöss till Danmarks sista mink