Förra veckan hade regeringen presskonferens för att lansera ”den största klimat- och miljöbudgeten i Sveriges historia”. Om det påståendet stämmer är det högst relevant för de gröna näringarna, eftersom sannolikheten är stor att det är satsningar som kommer att komma landsbygden till del.
Miljösatsning mer slogan än effekt
Regeringen gör enligt dem själva den största satsningen någonsin på miljö i höstbudgeten, men största delen ligger utanför deras egen mandatperiod.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Vid en närmare granskning framstår det dock som något oklart var dessa satsningar egentligen ligger. Den största delen av kakan får järnvägen. Viktigt och definitivt relevant för hela landet, men en satsning på normalfungerande samhällsinfrastruktur snarare än klimatet.
Satsningen kommer innebära 200 miljoner, vilket inte räcker långt i infrastruktursammanhang, under 2018, och sedan 5,9 miljarder kronor år 2019 och 2020. Det vill säga två år efter nästa val.
Den andra frågan handlar om supermiljöbilspremien, en förhållandevis klok reform. Resurser bör riktas till att användas så effektivt som möjligt och att både öka incitamenten för att köpa en miljöbil samt bistå med att bygga ut den befintliga infrastrukturen, som laddstolpar i glesbygd, ger bra effekt per krona.
Man får dock inte glömma bort att även arbeta i andra änden av frågan, det vill säga med anledningen till att transporter är ett miljöproblem; fossila bränslen.
Ytterst är det just dessa som vi måste förändra, genom teknisk utveckling och nya kostnadseffektiva alternativ. Att även ha en strategi för bränsleutbudet saknades lite i regeringens utspel. Vi vill ju att Sverige i framtiden ska ha en framträdande position på området biobränslen och att vi ska kunna använda svenska råvaror.
Miljöarbetet är en av höstbudgetens främsta rubriker men det är svårt att komma ifrån känslan av att regeringens prioriteringar är PR snarare är resultat. Presskonferensens tonläge var alarmistiskt. ”I år var det varmaste året som uppmätts” ”läget är mycket allvarligt” ”Vi gör den största satsningen någonsin”.
Fakta på bordet är att regeringen lägger 1,8 miljarder kronor för 2017, när de själva säkert vet att de har makten, och sedan planerar för ytterligare 9,5 efter valet 2018. Då det inte alls är säkert att de har makten längre. Med andra ord kommer den stora medparten av den här ”största satsningen någonsin” kanske inte att bli av.
Det känns som om man prioriterade utspelet och slagorden snarare än att fokusera på vilken effekt reformerna kommer att ha i praktiken. I stället kunde man exempelvis ha kämpat hårdare än vad som först skedde i EU-förhandlingarna om skatt på solel.
Vägslitageavgiften, som med stor sannolikhet kommer ha den största påverkan på svenska gröna näringar och svensk landsbygd av alla nuvarande politiska förslag, ville man inte ens kommentera nu utan hänvisar till vinterns utredning.