facebooktwittermail d

Miljöorganisationer vill stoppa HVO

Det förnybara bränslet HVO utsätts för attacker från Greenpeace och Naturskyddsföreningen.

Det förnybara bränslet HVO ifrågasätts av Greenpeace och Naturskyddsföreningen.
Det förnybara bränslet HVO ifrågasätts av Greenpeace och Naturskyddsföreningen. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

Neste, som är världens största producent av HVO-diesel, har raffinaderier i Finland, Rotterdam och Singapore. HVO-dieseln tillverkas delvis av rester från palmolja, PFAD, i sydostasien. Plantager med oljepalm expanderar på mark som tidigare var regnskog vilket miljöorganisationerna länge protesterat emot.

De menar att palmoljebaserad diesel har tre gånger så stor klimatpåverkan än vanlig fossil diesel på grund av skogsskövlingen. Därför vill man nu stoppa HVO gjord på palmolja.

Neste protesterar

Producenten Neste protesterar mot beskrivningen. Deras HVO tillverkas av PFAD som består av de fraktioner av palmoljan som inte lämpar sig som livsmedelsolja, exempelvis den del som smakar illa eller har olämplig stekegenskaper.

Preem tillverkar en HVO av tallolja, en restprodukt från skogsindustrin, på det delägda raffinaderiet Sunpine i Piteå. Preem och Naturskyddsföreningen lobbar nu för att palmolja och PFAD ska undantas från den skattebefrielse som gäller för biodrivmedel.

– Om regeringen inte gör något åt situationen hotas hela vår satsning på hållbar diesel, vår fabrik i Piteå och hela vår forskning och utveckling, säger Preems informationschef Helene Samuelsson i en artikel i Dagens Nyheter.

Just nu pågår regeringsarbete med att införa en kvotplikt för drivmedel, det vill säga lagstifta om att öka andelen biodrivmedel i bensin och diesel. Inblandningen ska öka successivt för att nå målet, en fossilfri fordonsflotta 2030.

HVO blir olönsam

Preem och Naturskyddsföreningen hoppas att kunna få bort skattebefrielsen för HVO baserad på palmolja och PFAD redan nästa år. Därmed skulle palmoljebaserad HVO vara olönsam att sälja i Sverige.

HVO är en succéhistoria och konsumtionen har på två år tredubblats och ligger nu på 115 miljoner liter i månaden i Sverige. Den ökade användningen har fått ner utsläppen från den tunga godstrafiken rejält, elva procent 2016 och räknat från 2011, det år HVO introducerades, med 24 procent. Detta trots att antalet fordonskilometer är oförändrat.

Det pågår forskning på flera håll kring att ta fram cellulosabaserad HVO, exempelvis genom att omvandla trä och annan biomassa, bland annat av Preem. Men hittills har inget system visat sig ekonomiskt bärbart. Framgångarna för palmoljebaserad HVO riskerar den forskningen, menar Preem.

Fakta Biodiesel

Biodiesel – ett samlingsnamn för flytande biobränslen som kan tillsättas, blandas med eller användas direkt som transportdiesel. Utgörs i Sverige idag framför allt av HVO och FAME och omfattar såväl rena drivmedel som de volymer som låginblandas i fossil diesel.

Fame - Fettsyrametylestrar. I Sverige är all Fame som används baserad på raps, och förkortas ofta RME, rapsmetylestrar.

HVO – Hydrerade vegetabiliska oljor. Här avses HVO-diesel som har kemiskt identiska egenskaper som fossil diesel. Kan produceras från olika typer av oljor.

Läs mer: Skatt får gårdar att tveka om biodiesel

Läs mer: EU-beslut hot mot rapspriset

Läs mer: Trenden tydlig HVO dominerar alltmer