facebooktwittermail

Miljökrav pressar danska lantbrukare

I Sverige tyngs djurbönderna av djurskyddet. Kostnaderna är högre i Sverige, vilket tillsammans med kritiserade inspektioner leder till att fler djurbönder lägger ned och att färre vill satsa i framtiden.

I Danmark är hotet just nu Grøn vækst, ett paket med miljökrav som lanserades av den borgerliga regeringen 2009. I onsdags demonstrerade omkring 500 bönder med sina traktorer i centrala Köpenhamn och väckte i alla fall mediernas uppmärksamhet.

Som en av initiativtagarna, Rasmus Petersen, stor växtodlare och smågrisbonde från Själland, uttrycker det: lantbrukarna är inte emot bättre miljö. I Grøn vækst finns bra förslag om bland annat biogasproduktion.

Men ska lantbrukarna betala för minskat kväveläckage hamnar de i ett sämre konkurrensläge än kollegorna i EU. De kan inte odla kvarnvete på grund av gödningsbegränsningar, vilket leder till import. Är det vettigt?

Lika konkurrensvillkor i hela EU är kravet. Vi känner igen det. Danmark har redan EU:s hårdaste regler för kväveutsläpp. Med Grøn vækst skärps de ytterligare. Gödselräkenskaperna försvinner.

I stället planeras en form av handel med utsläppsrätter. Det har inget annat land, så det råder nyfikenhet utanför Danmark om huruvida det här över huvud taget är möjligt att genomföra. Paketet innehåller dessutom skyddszoner som skulle undanta stora arealer från odling.

Sverige har EU:s strängaste regler för utsläpp av fosfor, vilket bland annat leder till att det får finnas fler grisar på mindre yta i Danmark än i Sverige. Grisföretagarna har räknat ut vad det svenska djurskyddet kostar. Men de verkar inte ha kollat om utsläppskraven kostar extra för svenska grisbönder.

Man kan se det danska regeringsförslaget som ett sätt att på lång sikt vilja behålla grisproduktionen - 23 miljoner grisar per år jämfört med knappt 3 i Sverige. I stället för att som
i Frankrike och Nederländerna kräva färre grisar ställs högre krav på näringen.

Men för lantbrukarna är det i så fall en klen tröst. Många är hårt drabbade efter finanskrisen och mycket skuldtyngda. Många klarar inte högre kostnader.

Ingen säger nej till bättre miljö. Alla vill ha bra livsmedelsproduktion på nära håll. Bönderna vill ha lika villkor. Ingen lätt ekvation. Helena Wennström