Lotta Silfverbrand

Goda odlingsförhållanden och grundförbättringar som ökar gårdens uthållighet vid översvämningar och torka är mest lönsamt att investera i på längre sikt.

Men det finns en rad åtgärder som kan göra skillnad redan på kort sikt.

– Det handlar till stor del om att hushålla med sina resurser och vara så effektiv som möjligt, säger Stina Olofsson, projektledare på Greppa Näringen.

På en mjölkgård kan till exempel en sänkning av inkalvningsåldern göra stor skillnad.

– Kan man sänka kvigans inkalvningsålder med några månader minskar också foderkostnaderna och det reducerar antalet dagar då kvigan släpper ut växthusgas till atmosfären utan att vara produktiv.

En annan relativt enkel åtgärd för en mjölkbonde är att förbättra sitt nyttjande av bete.

– Kan man utöka betestiden så minskar kraftfoderkostnaden med motsvarande. Har man många djur så blir det en bra besparing årligen.

Att satsa på god djurvälfärd är alltid lönsamt. Har man välmående djur har man automatiskt större överlevnad. För en grisbonde kan en extra kulting per kull, utöver större intäkter, innebära mindre klimatpåverkan.

– Insatser i form av foder för suggan under dräktigheten och avgång av växthusgaser kan då slås ut på fler grisar och den mängd kött som produceras.

Effektiva besparingsåtgärder för växtodlare är enligt Stina Olofsson att på olika sätt trimma gödslingen.

Sänkt inkalvningsålder kan göra stor skillnad, både för klimat och plånbok, säger Stina Olofsson, rådgivare på Greppa Näringen.

– Jag rekommenderar att man använder sig av en uppdaterad markkarta för att anpassa fosforgödslingen, och att man utnyttjar precisionsodlingsteknik som autostyrning av traktor och redskap med hjälp av GPS, N-sensor eller tar del av vegetationskartor från satellitbilder.

Till det kommer energieffektiviseringar av olika slag, som ofta är bra satsningar både från ekonomisk och klimatmässig synpunkt på alla typer av gårdar.

– Med enkla åtgärder kan man minska energianvändningen med 5–15 procent i djurstallar. Det kan handla om att byta ut gammal belysning till LED-lampor, gå över från dieselmotorer till eldrift för fodervagnar och undersöka om det går att installera någon form av värmeåtervinning. Att utnyttja takytorna för att anlägga solceller är förstås också bra för att minska beroendet av fossil energi, och ofta även för plånboken.

<h3>Klimatsmarta åtgärder som sparar pengar</h3>DräneringDålig dränering ger upphov till minskade skördar och ökade kostnader för ogräsbekämpning och torkning. Greppa Näringens beräkningar visar att förbättrad dränering kan ge en årlig sammanlagd resultatförbättring på cirka 1600 kr/ha. (Med en investeringskostnad på 25 000 kr/ha och fem procents ränta ger det en pay‧offtid, det vill säga den tid det tar innan investeringen lönat sig på 30 år. Det innebär att varje år med fungerande dränering utöver dessa 30 år ger ett plus på 1600 kr/ha, räknat med dagens intäkts‧ och kostnadsnivåer.) Investera i en N-sensorEn kvävesensor, N-sensor, bedömer kvävebehovet genom att scanna och läsa av färgen på grödan. Gödslingen anpassas därmed till behovet för varje del av fältet. Försök visar att avkastningen kan öka med cirka tre procent i spannmål och oljeväxter samtidigt som risken för liggsäd minskar och tröskkapaciteten ökar. Sensorn monteras på traktorns tak.Fosforgödsla enligt markkarta Genom att använda sig av en uppdaterad markkarta så kan gödslingen styras. På så sätt kan man undvika att gödsla på fält och delar av fält som redan har ett högt innehåll av fosfor där gödsling inte ger någon merskörd. Samtidigt kan man tillföra fosfor på där markens fosforklass är under den rekommenderade och där gödslingen ofta ökar skörden. Fosfor är ett relativt kostsamt insatsmedel, i dag cirka 22 kr per kilo, så det är ekonomi i att anpassa tillförseln och en viktig miljöinsats för att undvika förluster till vattenmiljön.Sänk inkalvningsåldernGenom att sänka inkalvningsåldern från 27 till 24 månader kan en gård med 80 mjölkkor spara cirka 46 000 kronor per år och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter (motsvarande utsläppen från 5 bilar). Det innebär att en kortare uppfödningstid minskar den totala fodersmältningen, mindre foder går åt och även färre djur behöver födas upp. Besparingen, både vad gäller kostnad och klimatpåverkan, ligger i att lantbrukaren i kan minska antalet kvigor på gården från 95 till 85. Utnyttja betetGenom att utöka betesperioden från tre till fyra månader på en gård med 80 kor och ett väl fungerande produktionsbete kan man spara 14 400 kronor per år. Om gården i dagsläget bara har rastbete och man väljer att ställa om till produktionsbete kan besparingen bli närmare 40 000 kronor. VallfoderanalysDet är miljö- och klimatmässigt bra om vall odlas på en stor andel av gårdens fält. Genom att ta del av skördeprognoser kan skörden ske när näringsinnehållet är som bäst. Om man sedan låter analysera sitt grovfoder kan utfodringen optimeras så att andelen kraftfoder kan minska. Detta innebär sänkta kostnader, hur mycket beror av driftsinriktning och grovfodrets kvalitet. StallgödselhanteringStallgödsel är en viktig resurs som innehåller mycket värdefull växtnäring och är bra för markens struktur. Kan man ta tillvara på stallgödselns näring behöver mindre mängd mineralgödsel köpas in. Men det finns många moment från stall till fält som kan ge förluster. Det gäller kväve som ammoniak och lustgas till luften och som nitrat till vatten. Fosfor, kan förloras från till exempel lagring och vid markerosion. Det är orsaken till den omfattande lagstiftningen kring lagring och spridning av stallgödsel. Gödseln ska spridas vid tillfällen som minimerar förlusterna genom att ha god kapacitet i maskinkedjan och att anpassa spridningen till fältet, grödan och vädret, det vill säga bra management. Fler smågrisar per sugga Om en gård med 200 suggor lyckas höja antalet smågrisar med en smågris per sugga så kan man spara cirka 86 000 kr per år. Sätt tak över smågrishörnan Genom att sätta ett tak över smågrishörnan och installera ett styrsystem för värmelampan kan energiåtgången till smågrishörnan halveras. Källa: <a href="http://greppa.nu/">Greppa näringen</a>

Det finns en hel del du kan göra för att minska gårdens negativa påverkan på miljön och klimatet. Greppa Näringen tipsar om åtgärder som både gör nytta och gynnar ekonomin.

Sänkt inkalvningsålder och bättre nyttjat bete är några saker som gynnar både miljön och ekonomin.