facebooktwittermail

Miljardkostnad för att betala ut EU-stöd

Närmare miljarden kostade det för svenska myndigheter att administrera fjolårets EU-stöd på drygt 14 miljarder kronor.

Större delen, 468 miljoner kronor, belöper sig på Jordbruksverket, men länsstyrelserna ligger inte långt efter.

Jordbruksverkets kontor.
Sammantaget innebar varje utbetald stödkrona en kostnad för myndigheterna på 6,7 öre. FOTO: BÖRGE NILSSON

Jordbruksverket har i en rapport till regeringen redovisat kostnaderna för stödhanteringen under 2020.

EU-stöden till lantbruk och landsbygd är en komplex process med kostnader för bland annat handläggning, utbetalning, kontroll och inte minst utveckling och underhåll av IT-system. Brister på just IT-sidan har fördyrat hanteringen på flera håll.

Sammantaget innebar varje utbetald stödkrona en kostnad för myndigheterna på 6,7 öre. Mätt med detta nyckeltal var jordbrukarstöden billigare att hantera, 5,3 öre per stödkrona, än landsbygdsstöden, som kostade 12,3 öre per stödkrona.

Under 2020 ökade Jordbruksverkets kostnader, medan länsstyrelsernas minskade. För Jordbruksverkets del förklaras detta med att förberedelsearbetet för den nya politikperioden, som tar sin början 2023, redan har börjat.

Hos länsstyrelserna är det kostnaderna för hanteringen av stöd till landsbygdsutveckling som minskat. Det beror helt enkelt på att programperioden och stödbudgeten snart är slut.

Under 2020 kom hanteringen av återkrav i gång på myndigheterna. Även om huvuddelen av detta arbete gjorts under 2021 märktes det ändå av som en ökande kostnad hos länsstyrelserna.

Länsstyrelserna gjorde 40 procent färre kontroller under 2020 än året innan. Det var i linje med ett beslut från EU-kommissionen som medgav att kontrollfrekvensen fick sänkas till följd av pandemin.

Snittkostnaden för att handlägga en SAM-ansökan varierar i landet. Länsstyrelserna med flest ansökningar, Västra Götaland och Skåne (som även handlägger SAM-ansökningar från Blekinge), har bland de lägsta snittkostnaderna per ärende. Dyrast att handlägga är SAM-ansökningarna i Jämtland, Gotland och Kalmar län.

Sett över längre tid, med 2008 som basår, har hanteringskostnaderna på Jordbruksverket och länsstyrelserna ökat med 57 procent. Lejonparten av ökningen finns på Jordbruksverket, där kostnaderna stigit med 172 procent under perioden. Länsstyrelsernas kostnadsutveckling är beskedligare, 8 procent.

”Nyutveckling av IT-stöd och förvaltning av såväl befintliga som nyutvecklade IT-system är en drivande del av de ökade kostnaderna för Jordbruksverket”, deklareras det i rapporten.