Marcus Frennemark

Åtta år som ordförande, 19 år i styrelsen och totalt mer än 30 år med uppdrag inom SFO, ändå var det mer eller mindre en tillfällighet att Lars-Johan Merin slog in på banan som förtroendevald.–&nbsp;När jag tog över gården 1990, efter Alnarp, ärvde jag en timotejvall. Då ringde en lokal valberedare från Örebro Fröodlareförening och frågade om jag ville komma med i styrelsen. Och det ville jag, berättar Lars-Johan Merin.I dag är frö- och oljeväxtodlingen på Oppegården, nära Fellingsbro, mer omfattande. Timotejfrö odlas fortfarande, men numera odlas också ängssvingelfrö ekologiskt samt engelskt rajgräs av turftyp, alltså för gräsmatta och golfbana.Höstraps finns förstås också bland gårdens grödor och att odlingsgränsen för den höstsådda rapsen successivt flyttats norrut är en bedrift som Lars-Johan Merin tillskriver SFO:s odlingsutveckling och duktiga odlare.–&nbsp;På de nordliga odlingslokalerna har vi lärt oss system och management för att odla höstraps och det har gjort att den totala arealen höstraps ökat kraftigt, säger han.

merin-sfo.jpg

<h2>Jordlopporna blev ett övermäktigt problem&nbsp;</h2>Odlingen av vårraps minskade kraftigt när möjligheten att beta utsädet med neonikotinoider försvann, därmed blev jordlopporna ett övermäktigt problem.Men drivet av bra priser, nya betningsmöjligheter och nya sorter av Clearfield-typ, som underlättar ogräsbekämpningen, ökade vårrapsen rejält under 2022.– Det är viktigt eftersom inte alla odlingslokaler lämpar sig för odling av höstraps, bland annat beroende på högt vilttryck, säger Lars-Johan Merin.Vårraps odlas och då behövs utsäde. Lars-Johan Merin har sedan ett par år en utsädesodling av hybridvårraps som kräver speciell omsorg. Hon- och hanplantor odlas radvis och de senare putsas ner i god tid innan skörd.–&nbsp;Det är en utmaning och kräver att man är sams med grannarna eftersom det måste vara minst 1&nbsp;000 meters fribelägenhet, säger han.Oljeväxtodlingen i Sverige har alltså vind i seglen. Odlingen är lönsam och snittskörden av raps ligger i Europatopp. ”Kvävevågen”, som innebär att odlaren väger rapsens bladmassa innan frost och sedan baserar vårens kvävegödsling på detta, har utvecklats genom SFO.–&nbsp;Med hjälp av ”kvävevågen” har vi sänkt kvävegivorna och kostnaderna i odlingen. Det är speciellt viktigt nu när kvävet är så dyrt, säger Lars-Johan Merin.

<h2>Tillväxtreglera rapsen på hösten viktig framgång</h2>Möjligheten att kunna tillväxtreglera rapsen på hösten är en annan viktig framgång för oljeväxtodlingen där SFO varit drivande i försök och påverkansarbete. Det har varit en viktig faktor bakom den ökade odlingsarealen i Mellansverige.–&nbsp;Vi har överhuvudtaget lagt mycket krut på att påverka odlingsvillkoren genom att delta i hearingar, lämna remissvar med mera. Ibland har vi ansetts vara en del av LRF, men då har vi fått tränga oss fram för att ge vår odling en egen röst, säger Lars-Johan Merin.Fröodlingen i Sverige mår inte riktigt lika bra som oljeväxterna. Visserligen har odlingsarealen ökat rejält under det senaste decenniet, men lönsamheten är inte där den borde vara, menar Lars-Johan Merin.–&nbsp;I Danmark toppar vallfrö grödkalkylerna på många gårdar, men så är det inte i Sverige. Lönsamheten är för svag i förhållande till det management som krävs och den odlingsrisk och ekonomiska risk som odlaren tar, säger han.

<h2>Lyckats höja medelavkastningen</h2>För att vara konkurrenskraftig krävs det goda skördar. Medelavkastningen har också kunnat höjas för flera arter.Utöver odlingskostnaderna betalar odlaren för lagring, rensning och hantering av vallfröet. Fröföretagen står för paketering, marknadsföring och försäljning.Rensningen sker hos fröföretagen, men betalas av odlaren och är avgörande för resultatet. Rensningsutbytet är ofta föremål för diskussioner och här har SFO tagit initiativ för att stärka odlarens position. Arkivprov tas nu hos alla renserier och på alla fröpartier och detta prov kan användas om man blir oense om rensningsutbytet.Att vallfröodlingen trots lönsamhetsproblem växer arealmässigt beror på fördelar i växtföljd och arbetsplanering.–&nbsp;Det finns rationaliseringsvinster med fröodling på större gårdar. Du får fler trösktimmar och en bättre fördelning av arbetstimmarna under säsong, säger Lars-Johan Merin.<h2>”Kämpar mot dålig betalning”</h2>Men det krävs också bättre betalt.–&nbsp;Vi kämpar mot dålig betalning. Det kan skilja 1&nbsp;500 kronor per hektar i intäkt beroende på fröföretag och dessvärre är det inte det bondeägda företaget som leder. Som ordförande har jag drivit att svensk fröbransch ska jobba och växa tillsammans. Allt handlar om förtroende i fröbranschen, säger Lars-Johan Merin.

<h3>Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO</h3>Organiserar lantbrukare som odlar oljeväxter och/eller vallfrö.Har 11 lokala föreningar med drygt 3&nbsp;600 medlemmar, som representerar 70 procent av oljeväxtarealen och 90 procent av vallfröarealen i Sverige.SFO driver odlingsutveckling genom försök, projekt och erfarenhetsutbyte.2022 odlades det oljeväxter på närmare 132&nbsp;000 hektar, varav 110&nbsp;500 hektar var höstraps och 14&nbsp;500 hektar var vårraps.Vallfrö odlades 2021 på 20&nbsp;000 hektar, största grödan var timotej som odlades på 4&nbsp;100 hektar.Källa: sfo.se

Efter många års engagemang lämnade Lars-Johan Merin ordförandeposten i Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO, vid stämman.–&nbsp;Sverige har de högsta snittskördarna av raps i Europa och det vill jag påstå är en effekt av vårt utvecklingsarbete i SFO, säger han.

Efter många års engagemang lämnade Lars-Johan Merin ordförandeposten i Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO.
– Sverige har de högsta snittskördarna av raps i Europa 

Merin lägger ner klubban efter åtta år

Växtodling

Efter många års engagemang lämnade Lars-Johan Merin ordförandeposten i Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO.
– Sverige har de högsta snittskördarna av raps i Europa och det vill jag påstå är en effekt av vårt utvecklingsarbete i SFO, säger han.