Ulf Aronsson

Sen grangallring i södra Småland jan 2021

1675432506538.jpeg

<p>Sedan år 2000 har bruttoavverkningen i Sverige enligt Skogsstyrelsens statistik ökat med nästan 30 procent. Men det är framför allt volymen virke från slutavverkning som ökat, med 42 procent, medan samtidigt som volymen virke från gallring bara ökat med 9 procent.&nbsp;</p>

<p>Sett till den totala avverkningsvolymen har alltså andelen som kommer från slutavverkningar ökat, framför allt efter 2010. Samtidigt har andelen timmer respektive massaved av bruttoavverkningen varit relativt konstant, sedan år 2000 i genomsnitt 40 procent timmer och 33 procent massaved. Det innebär i så fall att andelen massaved från slutavverkningar ökat.</p>

<p>Räknat i kubikmeter så har volymerna från slutavverkning ökat med 17,9 miljoner kubikmeter sedan 2000, men volymen timmer bara ökat med 6,4 miljoner kubikmeter. Virkesvolymerna från gallring har ökat med 1,8 miljoner kubikmeter medan volymen massaved ökat mer än fyra gånger så mycket, 8 miljoner kubikmeter. Den större ökningen av volymen massaved kommer alltså från slutavverkningarna.&nbsp;</p>

<p>Ökad andel massaved i slutavverkningarna är dåliga nyheter för skogsägare som får det mesta av sina intäkter från virkesförsäljning, det vill säga de flesta enskilda skogsägare. Timret står för större delen av intäkterna, lägre andel timmer innebär lägre intäkter.</p><p>För skogsägare som i stället får det mesta av intäkterna från förädling av virket, främst skogsbolagen, kan kalkylen se annorlunda ut. Beroende på konjunktur kan förädling av massaved ge högre avkastning än att förädla sågtimmer.</p><p>Den tredje stora ägarkategorin i Sverige, staten och det allmänna, äger ingen cellulosaindustri men är däremot genom Sveaskog delägare i sågverksföretaget Setra (men har sen 20 år <a href="https://www.atl.nu/setra-annu-osalt-efter-20-ar">uppdrag att avyttra det</a>). En hög timmerandel i slutavverkningarna borde därför vara företagsekonomiskt fördelaktigt även för det statliga skogsbruket. Men den kalkylen kan påverkas om ägaren till exempel ser stora samhällsekonomiska vinster med att i stället leverera massaved till cellulosaindustrin.</p><p>Tyvärr visar inte statistiken om andelen massaved från slutavverkningarna ökar för alla ägare eller om det finns skillnader mellan olika ägarkategorier.</p>

<h2>Betat av gallringspuckel</h2><p>Men det kan vara så att andelen massaved från slutavverkningarna behöver öka ännu mer framöver. Den gallrade arealen har nämligen sjunkit snabbt de senaste åren, sedan Sverige betat av en gallringspuckel.</p><p>Runt år 2000 började arealen yngre gallringsskog med omedelbart behov av gallring att öka, från 100&nbsp;000 hektar till 530&nbsp;000 hektar runt 2009, enligt Riksskogstaxeringen. Till den senaste femårsperioden 2017&nbsp;–&nbsp;2021 hade det minskat så att bara 245&nbsp;000 hektar med omedelbart gallringsbehov fanns kvar.</p><p>Gallringspuckeln syns också i Skogsstyrelsens statistik. Runt 2006 började den gallrade arealen öka, till rekordhöga 380&nbsp;000 hektar vid 2010 för att sen åter falla med 20 procent till femårsperioden 2016&nbsp;–&nbsp;2020. Virkesvolymen från gallring följer samma utveckling: En ökning med 30 procent mellan 2000&nbsp;–&nbsp;2010 för att sen falla med 20 procent.&nbsp;</p><p>Mellan 2010 och 2018 ökade i stället volymerna från slutavverkning med nästan 30 procent, vilket mer än kompenserade för de minskade volymerna från gallring.</p><p>Den minskande gallringsarealen uppvägs inte heller av något ökat uttag per hektar i gallringarna, för den senaste 5-årsperioden ligger gallringsuttaget på samma nivå som i början på 1990-talet, enligt Skogsstyrelsens statistik.</p>

<p>Om volymen virke från gallringar fortsätter minska samtidigt som efterfrågan på massaved är konstant eller ökar så behöver det virket alltså komma från slutavverkningar.</p><p>Summan av kardemumman? Att skogsägare som får det mesta av sina intäkter från virkesförsäljning bör se till att hålla uppe timmerandelen i sina slutavverkningar. Alternativet är att jobba för en ändrad prisbild där massaveden står för en större andel av virkesintäkterna.</p><h2>Maximal volym</h2><p>Om en ökande andel massaved från slutavverkningarna hänger ihop med <a href="https://www.atl.nu/battre-utveckling-i-privata-slutavverkningar">sjunkande slutavverkningsålder</a> kan samtliga skogsägarkategorier behöva fundera över hur omloppstiden påverkar produktionen, och därmed också kolinlagringen, i skogen. &nbsp;</p><p>Maximal volymproduktion blir det med slutavverkning när medeltillväxten kulminerar, vilket inträffar mycket senare än lägsta lagliga slutavverkningsålder. Avverkning i förtid innebär förutom lägre volym också klenare virke med en potentiellt högre andel massaved, en högre avverkningskostnad och i slutändan ett lägre netto från avverkningen. Och det verkar ju onödigt.</p>

<h3>Mer läsning:</h3><p><a href="https://www.atl.nu/unga-slutavverkningarna-i-framtiden"><strong>Unga slutavverkningar i framtiden</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/battre-utveckling-i-privata-slutavverkningar"><strong>Bättre utveckling i privata slutavverkningar</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/tusentals-till-gallringsdagarna"><strong>Tusentals till Gallringsdagarna</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/brukad-skog-ger-storre-klimatnytta"><strong>Brukad skog ger större klimatnytta</strong></a></p>

<p>Andelen massaved ökar från slutavverkningarna. För skogsägare som få merparten av sina intäkter från försäljning av virke är det dåliga nyheter.</p>

Samtidigt som gallringsarealen minskar så ökar andelen massaved från slutavverkningar. 

Mer massaved från slutavverkningarna

Skog

Andelen massaved ökar från slutavverkningarna. För skogsägare som få merparten av sina intäkter från försäljning av virke är det dåliga nyheter.