facebooktwittermail d

”Media låter frukt och grönt symbolisera höga matpriser”

Ett av de främsta kostråden är att vi ska äta mer frukt och grönt. Tyvärr sker det motsatta. Men kanske är det inte så konstigt när frukt och grönt från Sverige återkommande får symbolisera kostnadsökningarna i livsmedelsbutikerna.

Morötter i grönsaksdisk i matbutik.
Symbolen för höga matpriser. FOTO: STINA STJERNKVIST/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Matpriserna steg varje månad under 2022. På ett år är de upp runt 18 procent. Allt fler konsumenter frågar sig ”Hur ska vi ha råd?”

Oron är förståelig. Men jag vill tro att kostnadsökningarna ändå kan föra något gott med sig. För vi har levt i överflöd av billig mat vilket har lett till att maten inte längre värderas särskilt högt och i förlängningen inte respekteras.

Matsvinn och en livsmedelskonsumtion som inte är bra för oss hänger ihop – det är uttryck för att mat har blivit slit och släng. Relativt dyr och osund snabbmat är ett annat uttryck för det. Motsatsen är hushållning – att jobba med de råvaror vi har och laga sund mat från grunden.

En naturlig – och potentiellt god – konsekvens av ökade matpriser borde vara att konsumenten över lag ser över sina inköp och förändrar sin konsumtion och sin kosthållning. Att fler börjar hushålla och fråga sig hur man äter bra till billigare peng. Men så verkar inte vara fallet.

En undersökning av Livsmedelsverket från mitten av 2022 visade att allt fler valde bort frukt och grönt. Det vill säga basvarorna i det goda köket.

Enligt färsk statistik som jag har tagit del av från en livsmedelsbutik så har däremot inte konsumtionen av godis och drycker (läsk, vatten och energidrycker) minskat, utan ökat lite. Av det som konsumenten handlar går cirka 10 procent till frukt och grönt medan siffran för dryck, konfektyr och tobak ligger på hela 19 procent.

Varför backar då de produkter som kommer från oss grönsaksodlare? Säkerligen beror det i mångt och mycket på relativt höga prisökningar. Men jag tror inte att det är hela svaret.

Jag tror att det spelar roll att det är de klassiska produkterna från svenska bönder – som potatis, grönsaker, spannmål, mjölk, ägg och kött – som i media har kommit att illustrerar kostnadsökningarna i livsmedelsbutikerna. Inte godis eller läsk.

Det är inte heller kaffehyllan som är utgångspunkt för de många reportagen i de stora mediehusen om skenande livsmedelspriser. Detta trots att kaffe, te och kakao är de varor som ökat mest i pris, enligt en färsk undersökning. I stället är det allt som oftast i grönsaksavdelningen som nyhetsinslagen görs.

Jag har gått igenom en mängd reportage i radio, TV och tidningar om höjda livsmedelspriser. Alla ger samma bild. Och det här tror jag bidrar till att försäljningen har minskat av ekologiskt, grönsaker och hederliga basvaror som många gånger i inslag beskrivs som ”lyxkonsumtion”. Denna medierapportering främjar varken folkhälsan eller svenskt lantbruk.

De största riskerna för sjukdomsbörda i Sverige idag är relaterade till tobak och dålig kosthållning enligt Folkhälsomyndigheten. Ett av de främsta kostråden är att vi ska äta mer frukt och grönt. Tyvärr sker det motsatta. Men kanske är det inte så konstigt när frukt och grönt från Sverige återkommande får symbolisera kostnadsökningarna i livsmedelsbutikerna.

Magdalena Hermelin
grönsaksodlare