Jesper Stärn

1680096378818.jpeg

Lönsamheten i hela livsmedelskedjan från ax till limpa har i stort sett varit oförändrad mellan 2016 och 2021, men mellan de olika leden skiljer sig utvecklingen åt en hel del, enligt verkets uppföljning av regeringens livsmedelsstrategi. I livsmedelshandeln finns en ”statistiskt signifikant förbättring,” medan de små positiva förändringar som skett för primärproduktion inte går att säkerställa statistiskt.&nbsp;

– Med hjälp av statistiska modeller har vi studerat utvecklingen för att se om det är en positiv eller negativ trend eller en tillfällig variation. När det gäller lönsamheten mellan 2016 och 2021 så har den varit oförändrad eller fluktuerat lite grann i hela livsmedelskedjan men ökat i livsmedelshandeln, säger Camilla Burman, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket.Under den undersökta perioden har rörelsemarginalen för jordbrukets primärproduktion stabiliserats på strax över 20 procent medan avkastningen på eget kapital ligger strax över fem procent. För många av jordbruken som drivs som egen firma ska dock rörelsemarginalen också täcka insatsen för eget arbete.

1680096079036.jpeg

<h2>Enorm omsättning</h2>För livsmedelshandeln, där hälften av försäljningen sker i företag med fler än 250 anställda, råder motsatta förhållanden. Nettomarginalen mellan inköpta och sålda varor ligger lågt, runt fem procent, de stora försäljningsvolymerna gör dock att avkastningen på eget kapital klättrar upp till strax under 35 procent under perioden.– Livsmedelshandeln har en enorm omsättning på sin produktion, de har väldigt höga volymer. Så även när de har förhållandevis låga marginaler så blir det ändå höga vinster, säger Camilla Burman, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket.Handelns lönsamhet har förmodligen gynnats av pandemin där kunder handlade hem mer mat och gick mindre på restaurang, säger Sophie Lind, chef för enheten Strategi &amp; Analys hos LRF. Rapporten konstaterar också att just restaurangdelen har minskat sina vinster.&nbsp;

<h2>”Importen av lågprisvaror underminerar stabila och ökade vinster”&nbsp;</h2>LRF har heller inte märkt av någon förbättrad lönsamhet inom jordbruket fram till förra året i undersökningar såsom <a href="https://www.lrf.se/media/zamlcpkp/matkronan-vem-far-vad-2021.pdf">Matkronan</a>, där organisationen rapporterar hur stor andel av vinsterna i livsmedelskedjan går till lantbrukaren. Med ett investeringsunderskott och ökade räntor behöver dock bönder högre lönsamhet för att Sverige ska kunna leva upp till sina självförsörjningsmål i livsmedelsstrategin.– Lönsamheten i jordbruket behöver öka och den behöver vara stabil över tid. Men det är svårt att säga om det ska vara på bekostnad på av någon annan i livsmedelskedjan. Det är framför allt importen av lågprisvaror som underminerar behovet stabila och ökade vinster, säger Sophie Lind. &nbsp;Trots den stillastående lönsamheten har förädlingsvärdet i hela kedjan, det vill säga värdet av produktionen minus kostnaden för insatsvarorna, ökat från strax under till strax över 200 miljarder kronor under perioden. Ökningen har dock inte varit lika stor som i näringslivet i stort, vilket enligt Camilla Burman på sikt kan bli ett problem för att locka till sig investerare och kapital.

<h3>Läs även:</h3><a href="https://www.atl.nu/tufft-for-ekologiska-marknaden-2022">Tufft för ekologiska marknaden 2022</a><a href="https://www.atl.nu/bondens-kostnader-for-insatsvaror-sjunker">Bondens kostnader för insatsvaror sjunker</a><a href="https://www.atl.nu/sormlandsk-ost-skyddas-i-eu">Sörmländsk ost skyddas i EU</a>

Livsmedelshandlarna har kunnat plockat hem allt större vinster medan lönsamheten för bönder och industri står stilla. Det visar en rapport från Jordbruksverket.

Livsmedelshandlarna har kunnat plockat hem allt större vinster medan lönsamheten för bönder och industri står stilla, visar en rapport från Jordbruksverket.