Den osäkerhet som ett lantbruksföretag möter i dag – efter det ryska anfallskriget mot Ukraina – är av en helt annan art än den vi har varit vana vid.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Alla lantbrukare är risktagare. Stora beslut fattas med bristande kunskap.
Mellan sådd och skörd vet ingen hur vädret blir. Och den som bygger ett nytt stall som ska stå i många årtionden kan inte veta säkert hur livsmedelsmarknaden utvecklas. Så det som får fälla avgöranden i affärsbeslut är en blandning av kunskap, erfarenhet och magkänsla. Det är kalkylerade risker inom vissa förutsägbara ramar.
Den osäkerhet som en lantbruksföretagare möter i dag – efter det ryska anfallskriget mot Ukraina – är dock av en helt annan art än den vi har varit vana vid. Hur framtiden ser ut går inte att säga. Inom politiken är nu positionsförflyttningarna snabba. Det som var omöjligt i förrgår kan ha skett i går, som ett krig i Europa.
Ingen vet heller om Ryssland förmår erövra Ukraina och att vi sedan kastas in i ett nytt kallt krig, där väst blir ett block och Ryssland samt Kina ett annat. Eller om det motsatta inträffar. Att den ryska krigsmakten kommer att tillintetgöras tillsammans med en generation av ryska värnpliktiga i ett krig anfallarna inte kan vinna, med följden att Putin störtas och en ny frihetsvåg sveper över världen.
Vi har helt enkelt ingen aning som vad som väntar. Och det är vad varje företag nu tvingas förhålla sig till – genuin osäkerhet.
Hur ska då svenskt lantbruk hantera den här situationen? Som grönsaksodlaren Magdalena Hermelin nyligen konstaterade är det kanske bästa att fortsätta odla. För mat kan inte mänskligheten vara utan – särskilt inte i ett läge då två av världens stora livsmedelsexportörer är indragna i ett krig.
Att det till följd av kriget uppstår obalanser på råvarubörserna är dock bara en sida. Svenskt lantbruk påverkas på en rad sätt av kriget. Och som företagare i de gröna näringarna gäller det att väga in alla dessa, såväl som andra samhällstrender som förstärks av kriget. Sådant som bör finnas med i tankarna är:
1) Svenska livsmedels största mervärde är att de är svenska. Om totalförsvarsplaneringen åter ska genomsyra hela samhället – som under kalla kriget – blir det viktigt att ha en nationell livsmedelsproduktion. Det gör att svensk mats främsta säljargument kan bli att den är svensk. Alla de andra mervärden, som sedan EU-inträdet har sagts vara framtiden för svensk livsmedelsproduktion, kan bli underordnade i betydelse.
2) Hushållen kan pressas av både högre matpriser och mindre plånbok, vilket påverkar valen i butik. Enligt statistik sammanställd av Infostat växer oron i hushållen. Redan innan krigsutbrottet noterades ett mycket svagt läge i Konjunkturbarometerns mikroindex för hushåll, som mäter hushållens syn på sin egen ekonomi. I december sjönk även reallönerna i en takt som inte har noterats sedan 1993. För en genomsnittlig löntagare minskade reallönen med 2,2 procent i december jämfört med samma period förra året, enligt Medlingsinstitutet. Inflationen har också dragit i väg, mycket till följd av ökade livsmedelspriser. I februari i år var inflationstakten 4,5 procent.
3) Europa kan stå inför den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Bara mellan den 24 februari till 15 mars har över 3 miljoner människor flytt Ukraina, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Det ska ställas mot att EU under migrationskrisen 2015 och 2016 tog emot en miljon asylsökande från Syrien, Afghanistan, Irak och andra länder. Och fortsätter kriget lär fler fly. Ukraina – med en dubbelt så stor befolkning som Syrien och tre gånger så stor landyta – skulle kunna generera tio miljoner människor på flykt inom och utanför landet, enligt migrationsexperten och professorn Bart M. J. Szewcyk i den amerikanska tidskriften Foreign Affairs.
4) Energi kan bli dyr. Allt talar för att Europa är fast beslutet att frigöra sig från beroendet av ryska olja och gas, något som riskerar att bli oerhört kostsamt på kort sikt. Att på bred front bygga nya kraftverk och infrastruktur för gas från andra länder görs inte i en handvändning. Sverige är samtidigt inte beroende av gas från Ryssland. Det är däremot många länder på kontinenten, vars elmarknad Sveriges två södra elområden är anslutna till. Därmed riskerar höga priser på kontinenten spilla över även till svenska elkonsumenter, vilket inte minst kan bli kännbart vintern 2022/2023.
5) Kriser är övergående. Är det något som coronapandemin har visat så är det att även de värsta kriser tenderar att ebba ut. Just nu kretsat allt kring kriget i Ukraina, men så kommer det inte att vara för alltid. En dag är kriget slut.
Hur världen ser ut om ett par månader vet vi inte. Det är en osäkerhet som vi måste lära oss att hantera. En sak går dock att säga med absolut säkerhet – mat måste människor alltid ha.
