Anders Kristensson

1689838370947.jpeg

Paret Asplunds gård ligger sex mil söder om Umeå där de brukar 28 hektar skog som de hoppas ska ge god avkastning. Bland annat har de en 20 år gammal plantering där de satte 4 800 plantor av fröförädlad masurbjörk från Finland och som växter betydligt långsammare.&nbsp;

Masurbjörk ger en vacker ved som är populär utomlands till möbler och även knivtillverkare använder masurbjörk. Virket betingar ett högt pris och om kvalitén är riktigt bra kan fanérindustrin i Tyskland betala runt 25 000 kronor kubikmetern.&nbsp;&nbsp;– Små masurämnen till knivar kostar över hundralappen och det blir åtskilliga knivämnen på en stor björk. Men det gäller att hitta försäljningskanalerna, säger Erik Asplund.

I sågen i trädgården hjälps Erik och Kristina åt med att såga upp masurstockarna. Torken till höger fungerar bra att torka ämnena i.


1689838434363.jpeg

Erik Asplund har ett förflutet inom det storskaliga skogsbruket och kände alltid att de inte gjorde rätt när precis all björk skulle bort, även om det blivit luckor i en plantering.– När jag köpte ut min mammas skog tänkte jag istället försöka skapa mångfald och plantera löv och satsa på snabbväxande trädsorter anpassade till klimatförändringen. Masurbjörken planterade vi för den vackra vedens skull och som vi kanske skulle kunna förädla själv men också inte minst möjligheten att få bra betalt för den, säger Erik Asplund.

1689838426760.jpeg

Erik Asplund och Kristina Asplund hittade fröförädlade masurplantor på en plantskola i Finland. Plantorna sattes på två hektar åkermark där byns hölador fortfarande står kvar. Planteringen syns från deras trädgård vilket är en fördel för det är ett trädslag som kräver mycket skötsel.– Det är ganska dyra plantor och vi planterade 2 400 plantor per hektar vilket var lite väl tätt. Idag hade vi nöjt oss med 1 000 kanske för att få 4-500 stammar till slut. Men å andra sidan har vi gott om gallringsvirke redan nu som vi börjat testa att tillverka olika saker av, säger Erik Asplund.

Masurbjörkskogen i Lögdeå  har blivit 20 år som Kristina och Erik Asplund planterat och har även inspirerat en annan markägare i byn att plantera masurbjörk. 


1689838407486.jpeg

I fröförädlat material utvecklar 70 procent av plantorna masurved och därför måste tätheten vara lite högre för att kunna röja bort den knappa tredjedel som blir vanlig vårtbjörk.– Först efter tio år är man säker på vilka som bildat masur, det syns tydligt på stammen som blir oregelbunden på olika sätt, säger Kristina Asplund.Masur trivs bra på näringsrik mark och eftersom masurbjörken växer mycket långsammare än vanlig vårtbjörk kräver den mycket skötsel för att inte bli utkonkurrerad.– Tillväxtstörningen i masurn gör att kraften i trädet går till att bilda den vackra veden men på höjden går det sakta, säger Kristina Asplund.

Lite ojämnt uppsvälld stam är ett tydligt tecken på masurbjörk.

1689838441880.jpeg

För att ge masurplantorna en bra start planterade paret plantorna i odlingsfolie som vanligtvis används till jordgubbar. Täcks inte marken runt plantorna blir konkurrensen från gräset allt för stor och masurbildningen kan upphöra. Lika viktigt är att all skuggande vegetation tas bort.– Plasten bidrog även till att värma upp marken och minskade uttorkningen i jorden. Men innan planteringen stängslade vi in hela området för masurn är omtyckt av klövviltet. Vi satte några överblivna plantor utanför stängslet och de försvann snabbt, berättar Erik Asplund.

Under ungefär 15 års tid hölls gräset nere, de första två åren harvade Erik Asplund mellan plantraderna och därefter körde han med slaghacka efter fyrhjulingen.&nbsp;Stamkvistning är kanske den största skötselinsatsen i en masurbjörkplantering och helt nödvändig för att kvalitén ska bli riktigt bra utan kvistinslag. Paret Asplund började stamkvista efter fem år men med facit i hand&nbsp; borde de börjat tidigare, menar de.– Det är ett tålamodsprövande jobb som även våra tonårsbarn deltagit i, men av någon anledning blir det lite missar här och var. Vi försöker därför gå igenom planteringen varje år för att slå bort kvisten som inte får bli tjockare än ett lillfinger, säger Erik Asplund.Gallringen inleddes efter 10 år för att ta bort de björkar som inte utvecklade masur och ska fortsätta tills 4-500 stammar står kvar. För att förädla de gallrade masurstockarna har paret skaffat ett sågverk och en enkel Logosoltork som tar tre kubikmeter.– Vi hjälps åt att såga upp stockarna i 38 millimeter tjocka ämnen och det är otroligt spännande varje gång man sågat upp en stock och ser hur den ser ut inuti.&nbsp; Sedan kör vi torken efter torkreceptet som fungerar fint, berättar Erik Asplund.Intressenter har redan hört av sig som vill köpa hela masurträd av dem men logistiken är lite svårlöst. Däremot testar de att tillverka olika produkter av veden, hittills har det blivit serveringsbrickor, servettringar och manchettknappar.

Kristina och Erik Asplund har börjat tillverka saker av masurbjörken och har stort nöje av att testa olika idéer. En serveringsbricka och servetthållare.


1689838414674.jpeg

– Vi har börjat marknadsföra masurn lite smått med dessa aktiviteter och det återstår att se vart det tar vägen, det är minst 20 år tills det är dags att börja avverka.För Kristina Asplunds del har masurbjörken varit en öppning in i skogsbruket.– Engagemanget och skötseln av masurplanteringen har spillt över och tänt mitt intresse för skogsbruk. Nu ska det ska bli spännande att se om vi kan tjäna lite pengar också, säger Kristina Asplund.

Masurbjörkskogen i Lögdeå  har blivit 20 år som Kristina och Erik Asplund planterat.


1689838386377.jpeg

Platsen Lögdeå. en by med cirka 400 invånare i Nordmalings kommun, Västerbotten.Presentation av skogsägarna: Skogsägarna som satsar på högavkastande masurbjörk och snabbväxande trädsorter.&nbsp;<h3>Tips:</h3>1. Gå med i Svenska Lövträdsföreningen och skaffa ett kontaktnät. Där lär man sig mycket.2. Hitta en bra plantskola, Skadom plantskola i Sollefteå använde vi.&nbsp;3. Rena julafton varje gång vi sågar upp en stock, hur ser massaveden ut?&nbsp;&nbsp;Instakonto: VirkesinspirationÄgare: Erik och Kristina AsplundAreal: 28 haPlantering: &nbsp;4 800 masurplantor á 4 kronor på 2 hektar, frösådde glasbjörk fröförädlad av Skogforsk på 2 hektar fuktig mark, planterat Ekebobjörk på 2,5 hektar. 2022 planterades 0,5 hektar klibbal samt 0,25 hektar hybridlärk.&nbsp;Andra trädslag: Planterat 10 plantor röd ceder, 50 plantor vardera av makedonisk tall och serbisk gran. Samtliga planteringsförsök har lagts ut på försöksportalen<h3>Masurbjörk</h3>Delas in fyra olika huvudtyper: Knölmasur, Halsmasur, Randmasur och Ringmasur. Utseendemässigt skiljer sig de olika huvudtyperna åt och det är framförallt stamformen samt mönstret eller strukturen på veden som skiljer sig åt. När masurbjörken blivit 10 år gammal är det lätt att se på stammen om den bildat masur. Mängden masur varierar från träd till träd. I klonat material är andelen masurved mycket hög och även grenar och rötter kan bilda masur.

<h3>Mer läsning</h3><a href="https://www.atl.nu/kilopris-pa-bjorken">Kilopris på björken</a><a href="https://www.atl.nu/visst-vaxer-det-pengar-pa-tran">Visst växer det pengar på trän</a><a href="https://www.atl.nu/aganderatt-gar-fore-allemansratt">”Äganderätt går före allemansrätt”</a><a href="https://www.atl.nu/odlar-solrosor-till-forman-for-cancerfonden">Hela familjen odlar solrosor mot cancer</a>

I Lögdeå satsar Erik Asplund och Kristina Asplund på snabbväxande trädslag som tål klimatförändringen. Störst hopp på lönsamhet har de dock om deras 20 gamla plantering av finsk masurbjörk.

I Lögdeå satsar Erik Asplund och Kristina Asplund på snabbväxande trädslag som tål klimatförändringen.