Totalt har 443 miljoner kronor betalats ut till anläggningar med fjäderfän sedan 2018 till följd av olika sjukdomsutbrott. Arkivbild.

Totalt har 443 miljoner kronor betalats ut till anläggningar med fjäderfän sedan 2018 till följd av olika sjukdomsutbrott. Salmonella, fågelinfluensa och Newcastlesjuka ligger bakom.

Mer än hälften av beloppet har gått till företaget CA Cedergren i Mönsterås, som är den största äggproducenten i Sverige.

Under 2021 var det fågelinfluensan som orsakade massavlivningar och omfattande saneringsarbete hos CA Cedergren. Det året fick företaget 172 miljoner i ersättning.

Även i fjol och i år har företaget fått ersättningar kopplade till fågelinfluensa: 5,8 miljoner 2022 och 18,6 miljoner kronor hittills i år.

Därtill har företaget ett långvarigt salmonellautbrott, som hittills i år genererat 39,9 miljoner kronor i statlig ersättning.

Att det är kostsamt för skattebetalarna är uppenbart, men Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverkets djuravdelning, framhåller att alternativet till den hårda bekämpningen av salmonella är att fler människor skulle insjukna.

– Vår grundinställning är att man inte ska bli sjuk av maten man äter. Även om det kostar i ena änden, så sparar vi också i andra änden, om man tittar på samhällsnivå.

När smitta bryter ut på en stor fjäderfäanläggning slutar det ofta i massavlivning.

– När en större besättning drabbas, så blir konsekvensen också större. Det är en ganska enkel ekvation. Men innebär stora besättningar en större risk att få smittor? Det är en mer komplex fråga, enligt Katharina Gielen.

Det går inte att slå fast något orsakssamband, har Jordbruksverket kommit fram till.

– Ofta är det ju så att generellt kännetecknas anläggningar med större djurbesättningar också av omfattande biosäkerhetsåtgärder.

Därför ser myndigheten i nuläget ingen anledning att av smittskyddsskäl införa regler om hur många djur som får hållas i en besättning.

Framöver är fågelinfluensan ett stort orosmoln. Det har varit många utbrott och viruset cirkulerar bland vilda fåglar året runt. Dödligheten har också visat sig vara stor bland vilda fåglar. Dessutom har även däggdjur börjat smittas.

– Vi har till exempel konstaterat flertalet rävar med fågelinfluensa. Det är ett delvis nytt scenario, säger Katharina Gielen.

Det är än så länge ovanligt att människor drabbas av fågelinfluensa, men farhågan är att viruset ska mutera. Hoppet inom fjäderfäbranschen står till utvecklandet av ett vaccin.

– Det är lite i sin linda, men det är en fråga som är väldigt aktuell på EU-nivå.

<h3>Myndighetsbeslut om avlivning&nbsp;</h3>När myndigheter fattar beslut om avlivning för att få stopp på smittspridningen får företagen ersättning för förlusten av djuren, saneringskostnaden och produktionsbortfallet.Hur stor ersättningen ska vara regleras i lag.Zoonoser är sjukdomar eller infektioner som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor. Ett exempel är salmonella.Vissa zoonoser kallas epizootier, eftersom de är allvarliga smittsamma djursjukdomar, som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. Hit räknas exempelvis fågelinfluensa och Newcastlesjuka hos fjäderfä.Om fjäderfän avlivas till följd av myndighetsbeslut på grund av smitta utfaller 100 procents ersättning för djurvärdet vid en epizooti.När det gäller salmonella går det att få ersättning för 70 procent av djurvärdet, om ägaren är med i ett förebyggande smittskyddsprogram, annars 50 procent.Källa: SVA och Jordbruksverket

I augusti har 340 000 hönor massavlivats på grund av salmonellautbrott hos Sveriges största äggproducent.

I augusti har 340 000 hönor massavlivats på grund av salmonellautbrott hos Sveriges största äggproducent. Skattebetalarna får stå för en stor del av notan när smitta bryter ut. De senaste dryga fem åren har ett och samma företag fått 246 miljoner kronor