Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 30 november 2020

    Vem blir först med den nya precisionstekniken?

    Precisionsodling är inget nytt. Men med den nya tidens digitala tjänster finns det plötsligt helt andra möjligheter att öka sin avkastning. Frågan är nu vilka lantbrukare som blir först med den nya tekniken?

    Redan de gamla grekerna… Nej riktigt så långt tillbaka i tiden behöver vi kanske inte gå i den här marknadskrönikan. Men när vi pratar precisionsodling kan vi åtminstone gå tillbaka till de första markkarteringarna under 1920- och 1930-talet.

    Att beskriva jordens avkastningsförmåga med hjälp av kartor är alltså inget nytt. Men med den nya tidens digitala tjänster finns det helt plötsligt nya sätt att öka sin avkastning. Åtminstone i teorin.

    Det har förvisso pratats precisionsodling i hur många år som helst. Men kanske är det först nu som vi står på startlinjen till nästa stora paradigmskifte.

    För när företag som Blue River beskriver hur deras nya digitala sprutteknik ska minska herbicidanvändningen med 90 procent, är det inget annat än en revolution.

     John Deere-ägda Blue River Technology har tillverkat en precisionsspruta som fungerar lite som en färgskrivare.
    John Deere-ägda Blue River Technology har tillverkat en precisionsspruta som fungerar lite som en färgskrivare. FOTO: Blue River

    Tänk bara vilka möjligheter det skulle ge rent tekniskt? Plötsligt kan man minska preparattanken och vätskevikten med 90 procent, eller få med sig 90 procent mer preparat och därmed minska sina logistikutgifter.

    Kanske ska man inte dra för stora växlar på detta eftersom herbicidbesprutningen bara utgör en del av all preparatanvändning. Men jag är övertygad om att de flesta, till och med inom växtskyddsbranschen, måste tycka att det är en kittlande tanke att bara spruta där det gör nytta.

    Om branschen inte hittar på några fulknep kommer den nya tekniken förhoppningsvis göra lantbruket mer lönsamt. Ökad avkastning och lägre utgifter för olika insatsvaror är så klart lockande. Men man kan förstås också tänka sig att tekniken blir så dyr per brukad hektar att besparingarna äts upp av helt nya utgiftsposter.

     Den här illustrationen visar hur ett AI sorterar ut sockerbetor och ogräs.
    Den här illustrationen visar hur ett AI sorterar ut sockerbetor och ogräs. FOTO: Anders Fällman

    När jag intervjuade Ekobots grundare, Ulf Nordbeck, berättade han att han ville prisa in sig på en nivå som ligger i höjd med en konventionell besprutning.

    Teknikutveckling kostar, men bara för att tekniken är billig i drift behöver det alltså inte betyda att det blir mer pengar över i plånböckerna. På bilsidan ser vi redan hur olika tillverkare lanserar olika typer av underhållsprogram i ren panik som ska kompensera för det ekonomiska bortfall som genereras av att elbilar inte behöver lika många verkstadsbesök.

    Kanske är en tredje utväg att göra som potatisodlarna Axel Hörteborn och Anders Andersson som utvecklar ett eget växtodlingsprogram, som dessutom är fritt för alla att använda. Då får man åtminstone kontroll över hela kedjan.

    Här kommer avslutningsvis några lästips på temat:

    LÄS OCKSÅ: Åtta spännande precisionsteknikerLÄS OCKSÅ: Egenutvecklat precisionsodlingsprogram ska ge mer matpotatis

    ATL TV: X-power dödar blast med 7 000 volt

    I mängden ogräsmedel som redovisas i grafiken ovan ingår även blastdödande preparat. Inom detta segment utvecklas flera metoder för att avdöda blasten med hjälp av el- och mekaniska blastryckare.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen