Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 12 september

    Trots dyr nota grejar djurbönder biffen

    Sommaren blev dyr för animalieproduktionen. Det stod klart när notan för rekordvärmen presenterades. Totalt drabbas nöt-, gris och lammköttsproducenterna av kostnadsökningar på foder och strö till ett värde av 2 767 930 000 kronor, enligt LRF Kötts beräkningar.

    Ska pengarna tas hem på intäktssidan under det närmaste året krävs det rejäla höjningar av priset till producenten.

    För grisbonden handlar det om fyra-fem kronor kilot. Eftersom fodret till största delen består av spannmål är kostnadsökningen ganska enkel att beräkna men för den skull inte enkel att ta ut på marknaden.

    I vecka 34 låg det genomsnittliga avräkningspriset på gris i Sverige på 16,98 kronor per kilo, inklusive tillägg av olika slag, enligt Jordbruksverkets statistik. Ska grisföretagaren ha täckning för kostnadsökningarna orsakade av torkan behöver alltså avräkningspriset upp på 21-22 kronor kilot.

    För nötkötts- och lammköttsproducenten rör det sig om ännu större belopp per kilo; kostnaderna är också knivigare att förutse. Olika kombinationer mellan grovfoder och spannmålsbaserat kraftfoder ger olika ekonomiska utfall. Spännvidden är stor: från 9 till 15 kronor kilot för nötköttet och från 12 till 26 kronor kilot för lammköttet. Snittpriserna låg i vecka 34 på 42,48 kronor kilot för nöt respektive 43,68 kronor per kilo för lamm.

    Att ta ut prishöjningar i den här storleksordningen är ingen lätt match, även om det svenska köttet ändå har ett hyfsat utgångsläge på marknaden. Årets torka har inte på något sätt varit en nyhetstorka för bönderna. Konsekvenserna inom lantbruket med foderbrist och risk för nödslakt är det många fler än vi i lantbruksmedia som uppmärksammat och det bör göra handel och konsumenter betalningsbenägna, åtminstone till en viss gräns.

    Det svenska köttet har inkasserat framgångar på marknaden de senaste åren och under början på detta. Den totala förbrukningen av kött minskar liksom importen, medan konsumtionen ökar av svenskproducerad vara.

    Under första halvåret 2018 uppgick den så kallade självförsörjningsgraden till 75 procent för griskött. Det är en ökning med 3,4 procentenheter jämfört med samma period 2017. En jämförelse med helårstalen visar att vi får gå tillbaka till 2010 för att hitta en högre självförsörjning på griskött.

    Nötkött ökar också. Här var självförsörjningsgraden 54,9 procent och det är den högsta siffran sedan 2011. Lammkött ligger lågt med 23,3 procent, men även det är en liten ökning jämfört med första halvåret 2017.

    Risken finns att importköttet kapar åt sig marknadsandelar när priset på svenskt kött stiger, men den ska inte överdrivas. Även konkurrentländerna har drabbats av torka som rimligen driver upp priserna på de respektive hemmamarknaderna. Lägg därtill att den svaga kronan inte gynnar importverksamhet för närvarande.

    Den svenska köttproduktionen är på väg att återhämta sig produktionsmässigt. Vi har haft några år med hygglig lönsamhet och ökande produktion för gris- och nötkött. Nu har torkans konsekvenser fått bygget att darra.

    Men med god vilja från dagligvaruhandeln, ökad andel svenskt kött i de offentliga köken och ursprungsmärkt kött på krogen borde det gå att greja biffen.

    De senaste åren har självförsörjningsgraden åter ökat för gris- och nötkött. Källa: Jordbruksverket och Statistiska Centralbyrån

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Läs mer om

    Till toppen