Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    Svenskt lamm får lov att kosta

    Våren 2020 är en rolig tid att vara lammproducent. Åtminstone för den som har slaktfärdiga lamm att sälja.

    Efter de senaste månadernas priskrig mellan de två stora slakterierna har den öppna noteringen nyligen nått över 55 kronor kilot, till det ska läggas eventuella kontraktstillägg.

    Stigande priser på lammkött under våren är i och för sig inte ovanligt, det som förvånar är tempot och nivån i år. Men redan i höstas märktes det på slakteriernas notering att det var brist på svenskt lammkött.

    Orsaken kan, som så ofta inom köttproduktionen, härledas till torkan 2018. All djurhållning drabbades av foderbrist och ökade kostnader, men frågan är om inte fårnäringen drabbades hårdast i termer av minskad produktion.

    Under 2018 ökade slakten av tackor med nästan 15 procent och utgallringen fortsatte under 2019. Det visade sig i färre lamm till slakt under 2019.

    En bit kvar till nivåerna före torkan

    Produktionsmässigt är gris- och nötkött på väg att ta tillbaka det som förlorades 2018. Lammköttet har en bra bit kvar, under inledningen av 2020 ligger produktionen klart under siffrorna för de sju senaste åren.

    Om vi lyfter blicken från torkans konsekvenser kan vi konstatera att svenskt lammköttet är en utpräglad nischprodukt.

    Förbrukningen av lammkött är överhuvudtaget ytterst blygsam i Sverige, under 2019 gick det endast åt 1,6 kilo per capita. Och bara 30 procent, alltså lite mer än ett halvt kilo per person, av lammköttet som förbrukades är svenskproducerat.

    Det kan jämföras med nöt, där svenskt nötkötts marknadsandel är 56 procent, eller griskött, som når upp i 77 procent.

    Till saken hör också att svenskt nötkött och griskött tar marknadsandelar sedan sex, sju år tillbaka. Lammköttet står tämligen stilla runt 30 procent av förbrukningen i landet.

    Heterogen bransch

    Fårnäringen i Sverige är en synnerligen heterogen bransch. Här finns stora rationellt skötta besättningar likväl som småskalig hobbyverksamhet med ett fåtal djur. Medelbesättningen har 33 tackor och levererar ett 50-tal djur till slakt årligen. Det låter kanske inte så lite, men då ska man ha i åtanke att ett 50-tal lamm med en snittvikt på 20 kilo ungefär motsvarar slaktvikten på tre vuxna nötkreatur.

    Branschen må vara liten och heterogen, men orkar ändå med en del för att öka värdet på köttet. Lammlyftet är ett projekt som skjuter in sig på att ta fram en standard för kvalitet på lammkött och omfattar insatser hos både producenter, slakteri och förädling. Om alla led gör rätt säkras en kvalitetsprodukt oavsett om djuret kommer från en stor eller liten besättning.

    Går att höja priserna

    Det senaste inslaget är #kollpålammen, ett rådgivningsprojekt till producenterna som syftar till att höja slaktvikter, klassning och få lammen slaktmogna i rätt tid. Projektet tilldrar sig huvudsakligen på sociala medier där interaktion mellan experter och praktiker är en viktig del.

    Volymproduktionen då?

    Ja, den får vänta. I en marknad med brist går det att höja priserna.

    Den som rätt och slätt efterfrågar lammkött i butiken väljer kanske en importerad produkt när priset på svenskt blir för högt. De som verkligen vill ha svenskt lammkött väljer en nischprodukt och den får lov att kosta.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen