Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 16 februari

    Soja en vinnare på jordbruksmarknaden

    Den senaste månadens vinnare bland jordbruksprodukterna är sojaolja (plus sex procent), medan förloraren är smör (minus nio). Vi ska gå igenom vad som ligger bakom detta och varför prisnedgången på smör inte är hela sanningen om mjölkpriset.

    FOTO: Kevin Foy/REX

    Vi börjar med utvecklingen på spannmål och oljeväxter.

    När månadsrapporten från det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) frös inne den 11 januari på grund av budgetbråket i USA, var förväntningarna stora på rapporten den 8 februari. När den väl kom innehöll den endast marginella förändringar av utgående lager för marknadsföringsåret 2018/2019. Marknaden fick inget att handla på. I stort sett fortsatte den trendlösa handeln efter rapporten, men med en liten tendens från rapporten ändå.

    Vad rapporten faktiskt sade var, för det första: Utgående globala lager av vete 2018/19 sänktes från 268,1 till 127,53 miljoner ton. Det är en marginell förändring, men ändå nedåt och därför positivt. En veckas prisförändring från dagen innan rapporten publicerades är +1,07 procent.

    För det andra höjdes utgående lager av majs från 308,8 till 309,78 miljoner ton. En höjning vore negativt, men priset har ändå gått upp 0,46 procent från dagen innan rapporten publicerades, förmodligen under inverkan av vetet.

    För det tredje sänktes utgående lager av sojabönor ganska kraftigt, från 115,33 miljoner ton till 106,72. Den här minskningen på 8,6 miljoner ton beror på en minskning av global produktion med 8,2 miljoner ton. Av dessa står en nedrevidering av Brasiliens produktion för 5 miljoner ton. I stället för att producera 122 miljoner ton, som USDA trodde i december, är nuvarande uppskattning 117 miljoner ton.

    I den förra krönikan nämnde jag att Brasiliens jordbruksdepartement (CONAB) i januari sänkte sin produktionsuppskattning till 118,8 miljoner ton. Den 12 februari sänkte de den ytterligare till 115,3 miljoner ton. USDA ligger därför fortfarande något högt. Även marknaden tror det. Förväntningarna inför CONAB-rapporten den 12 februari låg 600 tusen ton under 115,3 miljoner ton. Det är alltså positivt sentiment kring sojabönornas pris. Jämfört med en vecka innan rapporten från det amerikanska jordbruksdepartementet, är priset på mars-kontraktet nu 0,33 procent högre.

    Hur har detta då spillt över på den europeiska börsen i Paris? Förbluffande lite. Marskontrakten på rapsfrö och europeiskt kvarnvete har båda gått ned med 1 procent den senaste veckan, i euro. Dessutom har dollarn stärkts med 1 procent mot euron. De europeiska priserna har alltså i dollartermer gått ned i pris med 2 procent, samtidigt som sojabönorna gått upp i pris.

    Det finns två möjliga förklaringar till detta. För det första har det legat en viss premie i de europeiska priserna sedan den lokala brist som torkan skapade förra året. Den premien håller av naturliga skäl på att blöda ur marknaden, allt eftersom ny skörd närmar sig och som botar bristen.

    Den andra förklaringen är att den press på den amerikanska marknaden som handelskriget med Kina skapade i juni förra året kanske håller på att nå sin lösning. Nyhetsflödet bär med sig allt mer förhoppningsfulla detaljer om att förhandlingarna inte bara pågår, utan verkar gå bra.

    Min gissning, i ett större perspektiv, är att man kanske inte bör hoppas för mycket. Bilden nedan visar prisutvecklingen för Chicagovete och Matifvete, båda i euro per ton och kvoten mellan dem. Kvoten visar att från att som mest ha varit 25 procent dyrare än Chicagovete, har Matifvetet nu minskat till bara drygt 18 procent dyrare. Det är fortfarande en hög premie, i ett historiskt perspektiv.

    Rapsfröterminerna har som nämnts ovan gått ned. Rapsfröpriserna har över tid förklarats med prisutvecklingen på sojakomplexet, där sojaoljan har störst betydelse i en sådan ekvation. Anmärkningsvärt nog har priset på sojaolja gått upp kraftigt, utan att detta haft någon större effekt på rapsfröpriset, som vi ser i diagrammet nedan.

    Förklaringen till skillnaden är handelskrig som pressat priset på amerikansk vara från maj förra året och torka i EU som gynnade rapsfröpriset från förra sommaren. Till viss del gynnades säkerligen rapsfröpriset av handelskriget också, via substitution. Vad som även ligger bakom den fenomenala prisuppgången på sojaolja är prisuppgången på palmolja, som vi ser i diagrammet nedan.

    Trots prisuppgången på palmolja, har alltså sojaoljan stigit mer i pris och förhoppningar om lättnader i handelskriget är nog det som bidragit, samt förstås den lika fenomenala prisuppgången på råolja från årsskiftet och framåt, som kan ha påverkat via biodieselkopplingen.

    Priset på råsocker har den senaste månaden gått upp med 3,6 procent i kronor räknat. Nästan hela den uppgången beror på att dollarn har stigit i kurs.

    Nedan ser vi prisutvecklingen på råsocker i kronor per kilo.

    Priset på socker är, som jag skrev för en månad sedan, pressat. Brasiliens produktion år 2018 var den lägsta på minst tio år. Ett talesätt i råvarumarknaden är att det bästa botemedlet mot ett lågt pris är ett lågt pris.

    Med interventionslagren av skummjölk i praktiken borta i EU har priset fortsatt att stiga, som vi ser i diagrammet nedan. Priserna är i kronor per kilo för smör och skummjölkspulver (SMP).

    SMP är nästan tillbaka på toppnivåerna från hösten 2016. Terminerna på smör har dock försvagats den senaste tiden. Det är värt att notera att detta sker samtidigt som sojaoljan rusar i pris. Kanske har konsumenter ställt om sig från smör till vegetabilisk olja? Kanske är det ytterligare ett exempel på talesättet att ”det bästa botemedlet mot ett högt pris, är ett högt pris”, omvänt mot ovan för socker?

    Ett kilo mjölk ”består” av 5 procent smör och 9 procent SMP, samt vatten. Om vi tar priserna i kronor per kilo ovan för smör och SMP och sätter ihop dem får vi nedanstående prisdiagram, där den senaste noteringen är 4,10 kr. I genomsnitt har skillnaden ned till Arlas a contopris varit cirka 40 öre, vilket skulle ge ett riktmärke på 3,70 kr.

    Det genomsnittliga avräkningspriset i Sverige var i januari 3,78 kronor i Sverige, enligt EU-kommissionens Milk Market Observatory. Det stämmer alltså ganska väl. Tyvärr finns det då inte utsikter för en höjning av avräkningspriset just nu.

    Det pågår emellertid även en ganska stark försvagning av den svenska kronans värde. Riksbankens presskonferens i onsdags med löfte om en räntehöjning i höst räckte för att hejda försvagningen i en dag. En svagare krona verkar stödjande för priserna på jordbruksprodukter i Sverige, eftersom vi i stort sett importerar hela vår prisbild.

    Marknaden tror inte på att Riksbanken kommer att höja räntan. Marknaden handlar som om räntehöjningen blir noll i år och det tror jag också.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen