Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 23 april

    Gå på bio – av flera orsaker

    Ridån börjar gå upp för många nu. Att Sverige skulle ha en självförsörjningsgrad på 50 procent är en ren skrivbordssiffra. Men med en bred satsning på biobränslen kan filmen få ett lyckligt slut.

    Sverige har åter fått en påminnelse om hur sårbart vårt samhälle är. Så länge allt rullar på både här och utomlands och det inte finns några hinder för att passera gränserna är det inga problem. Men ett mycket litet virus kan ställa mycket på ända.

    Den som googlar Sveriges självförsörjningsgrad får svaret 50 procent. Men den siffran har inte mycket med verkligheten att göra. För att livsmedelskedjan ska fungera krävs det bränsle till såväl traktorer som lastbilar. Utan soppa i tanken, ingen soppa i tallriken, helt enkelt.

    Sveriges produktion av fossil olja är noll kubikmeter per år. Alltså måste inhemskt producerade biodrivmedel klara av att lösa en rejäl andel av transportbehoven om det blir en långvarig kris.

    2018 konsumerade svenska fordon över 6,3 miljoner kubikmeter diesel. Drygt 70 procent, eller 4,4 miljoner kubikmeter, var fossil diesel. Den totala mängden bensin som tankades 2018 var 3 miljoner kubikmeter. 2,8 miljoner kubikmeter hade sitt ursprung långt bak i forntiden.

    Mängden ickefossila bränslen som hälldes i svenska fordon 2018 var lite över 2 miljoner kubikmeter. Vilket motsvarar 22 procent av den totala bränsleförbrukningen. Och 85 procent av dessa ickefossila bränslen var importerade.

    Av de över 9,3 miljoner kubikmeter bränsle som svenska fordon sörplade i sig 2018 är det alltså bara drygt 310 000 kubikmeter som vi i dagsläget kan räkna med om det slutar komma tankers till oljehamnarna. Det vill säga, självförsörjningsgraden när det gäller fordonsbränsle var omkring 3 procent.

    Nu kan den säkert ha stigit med några procentenheter sedan dess. Men inte många. Inte tillräckligt för att klara av att hålla alla samhällsviktiga hjul rullande.

    En rejäl ökning av biodrivmedelsanvändningen är en viktig kugge i Sveriges miljömål som säger att 2045, om knappt 25 år alltså, ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. 2030, om knappt tio år, ska växthusgasutsläppen från alla inrikestransporter vara 70 procent lägre än de var 2010.

    I år beräknas utsläppen minska med två procent. Till en tredjedel uppges det bero på energieffektivare fordon, till två tredjedelar ökad användning av biobränslen. För att klara miljömålen borde dock utsläppsminskningen ligga på omkring åtta procent.

    En övergång till att köra betydligt mer på biodrivmedel är också en viktig kugge för att öka självförsörjningsgraden på ett trovärdigt sätt. Förutom fler produktionsanläggningar, både små och stora, krävs det också att Sveriges lantbrukare engageras i arbetet. Både som producenter och konsumenter av fossilfria bränslen.

    Därför är det bra att regeringen nu lägger 120 miljoner kronor i vårbudgeten på ett förlängt stöd till biogasproduktion. Och äskat om ett tioårigt undantag från EUs skattekrav. Men det kan inte vara tillräckligt för att nå något som liknar självförsörjning på bränslefronten. För att nå dit krävs sannolikt mer resurser och inte minst viktigt, att producenter och konsumenter av övriga biobränslen också får långsiktiga spelregler att förhålla sig till.

    Annars kanske ridån går ner för alltid för den delen av svensk livsmedelsproduktion som har kapacitet att försörja alla som inte själva bor på ett lantbruk med mat på bordet.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen