Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 24 januari 2018

    Nu minskar risken för lågprisattacker

    Klarar marknaden i Sverige en växande nötköttsproduktion utan kraftiga prisfall det närmaste året? Det tror ATL:s Marcus Frennemark.

    Prisgapet på nötkött mellan Sverige och resten av EU minskar. Mest på grund av att priset i viktiga europeiska producentländer stiger. Men det finns också ett tryck neråt i den svenska prisbilden, det illustrerades väl av höstens slaktköer.

    Sverige hade ännu i december 2017 det högsta kilopriset på nötkött i EU, men flera stora producentländer knappar in.

    Det är kanske inte hela världen att prisgapet blir mindre. Då minskar risken att nötkött från dessa länder ska pressa priset på den svenska marknaden. 2017 kan gå till historien som året då det verkligen vände i svensk nötköttsproduktion.

    Detta har hänt:

    • Produktionen ökade. Visserligen är inte siffrorna från december klara, men utfallet för de elva första månaderna visar att den totala slaktvikten på storboskap har ökat med 1,6 procent. Inte så mycket kanske, men det hör till saken att antalet hondjur till slakt är färre och även kalvslakten har minskat. Fler handjur har slaktats vid högre vikter.

    • Antalet kor har blivit fler. För första året på väldigt länge har den ständigt pågående minskningen av mjölkkor kompenserats av att dikorna blivit fler. Sommaren 2017 fanns det 5 000 fler kor än ett år tidigare.

    • Konsumtionen av nötkött i Sverige har minskat något under 2017, men det gör inte så mycket eftersom efterfrågan på det svenska nötköttet har hållit i sig hyfsat.

    • Intressantare är att importen av nötkött till Sverige har minskat rejält, minus sex procent var det när nio månader av året hade gått. Tittar man på importstatistiken månad för månad och jämför med handeln ett år tidigare så har importen nu minskat 14 månader på raken. Här kan vi tala om ett trendbrott.

    • Sammantaget innebär att detta att det svenskproducerade köttets marknadsandel av konsumtionen ökar för första gången på mycket länge.

    Så vad kan vi vänta oss av 2018?

    Med fler hondjur i stallarna kommer fler kalvar att födas och fler kalvar får bli vuxna innan de tar plats i slaktbilen. Produktionen kommer alltså att öka ytterligare.

    Det är naturligtvis välkommet. Nötköttsbranschen har länge stått och stampat, men nu är det tillväxtläge och förprövningarna pekar på att allt fler företag vill växa. Det finns en del att jobba på. Dikor är en småskalig verksamhet, i snittbesättningen finns strax under 20 kor. Som en jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga mjölkbesättningen har närmare 90 kor.

    Klarar marknaden i Sverige en växande nötköttsproduktion utan kraftiga prisfall det närmaste året?

    Det finns hopp. Flera av de länder som säljer mycket nötkött i Sverige får bra betalt för sitt kött på annat håll också. Irland är ett exempel. De är största importland till Sverige, men det finns andra och större marknader där den stora och välsmorda irländska köttindustrin tjänar bättre.

    Asien är, även när det gäller nötkött, en växande marknad. Länder som Hongkong, Singapore och Filipinerna köper mycket nötkött. Inget tyder på att deras vilja och förmåga att köpa nötkött från Irland och EU minskar under 2018.

    Att hålla nötköttspriset uppe på den svenska marknaden kräver beslutsamhet hos slakterierna. Små volymförändringar åt ena eller andra hållet kan påverka priset kraftigt. Men efterfrågan ökar internationellt och det borde innebära att risken för lågprisattacker mot vår hemmamarknad minskar.

    Relaterade artiklar

    Till toppen