Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 5 februari

    Handelns hållbarhetsarbete kan öppna affärsmöjligheter

    Det talas mycket om hållbart lantbruk – men då måste också ekonomin i företagen vara hållbar, skriver ATL:s växtodlingsreporter Malin Eborn.

    Vinstmarginalen totalt sett i svenskt lantbruk är ingen uppmuntrande historia. Beräkningarna visar att från år 2000 och framåt redovisades vinst endast 2 av 17 år. Ingen hållbar utveckling, konstaterade Ove Karlsson, verksamhetsledare på Kompetenscentrum Företagsledning, Sveriges Lantbruksuniversitet, som tagit fram siffrorna.

    För att nå ett hållbart företagande måste vinstmarginalen lyftas till nivåer på 15-20 procent, berättade han på Alnarpskonferensen med tema Klimatsmart företagande. Detta för att lantbruket är allt mer riskexponerat: dels genom kraftigt svängande marknadspriser, dels genom stora svängningar i produktionen till följd av ett oförutsägbart klimat, vilket sommarens torka var ett exempel på.

    Dessutom står lantbruket inför stora investeringar för att anpassa sig till ett mer föränderligt klimat. Det går inte att öka vinsten så mycket enbart genom högre produktivitet, utan lantbruket måste också gå till marknaden och få mer betalt. Svenskt lantbruk har fantastiska möjligheter att producera klimatsmart mat med höga miljö- och djurhänsynskrav men tvingas ändå till stor del av konkurrera på prisnivåer satta på världsmarknaden.

    Går det att ändra på det? På samma konferens fick Louise König, hållbarhetsexpert, representera dagligvaruhandeln. Under hennes år som hållbarhetschef på Coop var det väldigt få lantbrukare som hörde av sig för att undersöka efterfrågan och hitta nya affärsmöjligheter och nischer. För att lära sig mer hur livsmedelskedjor tänker runt hållbarhet kan det vara bra att ta del av initiativet Hållbar livsmedelskedja, tipsade hon. Här har de stora livsmedelsaktörerna tagit fram en vägledning för hur de ska bidra till mer hållbara produkter. Rapporten ligger öppen på nätet, men hur många har läst den?

    För kategorin Spannmål lyfts certifierade produkter fram. Fördelen med certifieringar för handelns del är att de, förutom den oberoende tredjepartkontrollen, också ger möjlighet att mäta förändringar i ökat försäljningsvärde och volymer. Men även ”andra trovärdiga hållbarhetsinitiativ” ska prioriteras vilket kan öppna affärsmöjligheter för fler.

    Samtidigt är det inte så lätt i verkligheten. På plats på konferensen fanns lantbruksföretagare som lyfte fram svårigheter med att bland annat bli tagna på allvar av bankerna och hitta finansiering för att utveckla jordbruket klimatsmart.

    Branschen i sin helhet måste bli bättre på att enhetligt svara på vad hållbart lantbruk är, påpekade Johan Kuylenstierna, professor vid Stockholms universitet på samma konferens. Begreppet hållbar intensifiering är ett bra sätt att komma bort från intressekonflikter och låsningar i branschen vilket är viktigt med tanke på de mycket stora utmaningar livsmedelsproduktionen står inför.

    Men det krävs också ett paradigmskifte i hela samhället där det som är grunden för att vi ska leva måste värderas betydligt högre. Kampen om att fylla de basala behoven, mark och vatten, är en växande global fråga och i Sverige finns en lite naiv inställning till detta, tillade han. När torkan slog till 2018 och drastiskt minskade den svenska produktionen kunde man ge sig ut på världsmarknaden och hitta ersättning. Det är inte säkert att detta är möjligt i framtiden.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen