Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 21 januari

    Håll ut, kalvarna kommer behövas i framtiden

    Går det att föreställa sig något mer händelsefattigt än noteringen för nötkött? Tiden går, inget händer.

    Vi gör ett försök. Tänk en film med temat ostlagring; kanske i regi av Roy Andersson, utan klipp eller hopp i tiden; då förstår ni avsaknad av action.

     Kalvar i öländsk ekhage. Arkivbild.
    Kalvar i öländsk ekhage. Arkivbild. FOTO: Ola Jennersten/TT

    Men plötsligt händer det. I förra veckan höjde KLS Ugglarps nötköttspriset med 50 öre kilot. Denna veckan följer HK Scan med och lyfter sin notering med 50 öre kilot för vissa kategorier nötkött och 75 öre kilot för andra.

    Låt oss hoppas att detta är början på en bestående trend. Det krävs om det ska finnas något svenskt nötkött att köpa framöver.

    I spåren av torkan 2018 ökade slakten av nötkreatur, både mätt i antal och i vikt. Slakterierna framhåller gärna att de trots detta har lyckats bibehålla noteringen. Men det har skett till priset av slaktköer, som nu rimligen snart måste vara borta.

    Mest har slakten av hondjur ökat, vilket ledde till att det i juni 2019 fanns 24 000 färre kalvar i Sverige än ett år tidigare. Det totala antalet nötkreatur hade sjunkit till sin lägsta nivå någonsin.

    Där har vi utgångsläget: färre kor, kvigor och kalvar. Vilket kommer att innebära sjunkande produktion framöver.

    Efterfrågan då? Ja, det ser inte så tokigt ut. Visserligen sjunker förbrukningen av nötkött, men det är importen som tappar mark. Det svenska nötköttet tar marknadsandelar sedan ett par år.

    Situationen inom EU är snarlik den svenska. Produktionen har ökat och priset har pressats det senaste året. Sverige har fortfarande ett av de bästa priserna inom unionen, men gapet mellan oss och EU-snittet minskar.

    På den internationella spelplanen är Kina en viktig pjäs även när det gäller nötkött. Alla vet vilka följder den afrikanska svinpesten har haft på kinesiska grispriser och på världsmarknaden. Och när det inte finns gris att uppbringa köper kineserna in fågel- och nötkött i stället. Importvolymerna har skjutit rejält i höjden under 2019.

    Allt tyder på att den utvecklingen fortsätter. I höstas godkändes, enligt FAO, i rask takt 25 anläggningar i vardera Argentina, Brasilien och Ryssland för köttexport till Kina. Men det finns frågetecken för tillgången på nötkött. Australien är världens största exportör av nötkött. Just nu är landet hårt drabbat av torka och bränder. Nötkreatur har slaktats ut på grund av foderbrist och djur har fallit offer för bränderna. I det korta perspektivet kommer mer nötkött ut på marknaden, i ett längre perspektiv vet vi inte vilka konsekvenserna blir för köttproduktionen.

    Inom EU blir Brexit verklighet om drygt en vecka. Ingenting händer på handelsfronten med en gång, men inom elva månader ska handelsavtal mellan EU och Storbritannien finnas på plats, enligt planen. Om planen håller fortsätter Irland sälja massor av nötkött till britterna. Om inte, så säljer de sitt kött på annat håll. I dagsläget är det troligare att det nötköttet hittar sin väg till Kina än till Sverige.

    Så håll ut med kossorna, kalvarna kommer att behövas. Efterfrågan på nötkött kommer att öka globalt de närmaste åren. Efterfrågan på svenskt nötkött växer, men det måste finnas produkter som motsvarar förväntningarna, annars vänder sig kunderna åt ett annat håll. Därför måste det bli lite mer action i slakteriernas noteringar.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen