Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 15 September

    Flytande mjölk på termin – perfekt för riskhantering

    Nu går det handla flytande mjölk på termin. En handel som kan vara värd att sätta sig in i, menar ATL:s råvaruexpert Torbjörn Iwarson.

     När terminsmarknaden för flytande mjölk vuxit till sig, lär den passa perfekt som riskhanteringsinstrument för landets mjölkproducenter och mejerier, anser ATL:s råvaruexpert Torbjörn Iwarson.
    När terminsmarknaden för flytande mjölk vuxit till sig, lär den passa perfekt som riskhanteringsinstrument för landets mjölkproducenter och mejerier, anser ATL:s råvaruexpert Torbjörn Iwarson.

    Den här månaden har jag valt att titta närmare på två spännande marknader: mjölk och spannmål.

    Varför är spannmål så intressant? Det är för att förhoppningarna om en prisuppgång har grusats, när lagren i världen bara tycks öka, enligt det amerikanska jordbruksdepartementets månadsrapport, som kom i onsdags.

    Mjölkmarknaden är särskilt intressant, och jag inleder med den, därför att den själv verkar tro på en prisuppgång. Särskilt intressant är helt nya terminsmarknaden för flytande mjölk, som har stor relevans för svenska mjölkbönder, mejerier och dagligvaruhandel. Terminsmarknaden baseras på vad mejerierna faktiskt betalar sina leverantörer. Vi tar den marknaden till hjälp för en spaning in i framtiden för just avräkningspriset på mjölk.

    Nu kan man nämligen prissäkra Arlas avräkningspris, mer eller mindre. Man behöver alltså inte gå omvägen via produktmarknaderna för smör och skummjölkspulver och räkna sig bakåt till ett ”syntetiskt” mjölkpris. Sedan sensommaren finns en terminsmarknad, som avser avräkningspriset. Marknaden är förvisso inte särskilt likvid eller välhandlad än, men det säger sig ju självt att en sådan perfekt riskhanteringsprodukt kommer att slå an. Det har sagts att det inte går att handla flytande mjölk på termin, men nu finns den. Vi börjar direkt med den.

    Terminskontrakt på flytande mjölk, eller mjölkråvara såsom den levereras till mejeriet, handlas sedan några veckor på EEX-börsen i Leipzig. Där handlas även terminskontrakten för smör och SMP, som en del i Sverige redan använt för prisriskhantering. Det är av naturliga skäl ingen leverans av varan när terminskontrakten förfaller. De avräknas istället mot ett index.

    Det är här det finurliga kommer. Indexet är ett genomsnitt av avräkningspriset i Tyskland, Holland, Danmark och Irland, såsom de publiceras av EU:s Milk Market Observatory. Deras priser inhämtas från jordbruksverken i respektive land. Arlas pris ingår i både Tysklands och Danmarks. Därför kommer indexet också väldigt nära priset i Sverige.

    I diagrammet nedan ser vi hur väl detta genomsnitt för Tyskland, Holland, Irland och Danmark historiskt har samvarierat med det genomsnittliga avräkningspriset i Sverige (också insamlat av Jordbruksverket och publicerat av EU:s Milk Market Observatory).

    Jag har räknat om serierna till svenska kronor för att det ska bli lättare att känna igen sig.

    Korrelationen (samvariationen) mellan prisförändringarna på månadsbasis är mycket hög mellan indexet och det vägda genomsnittliga svenska priset mejerier betalar till leverantörer i Sverige. På 0,76 ligger korrelationen mycket högt. Skulle vi räkna på längre period än 1 månad, som ofta är fallet om man prissäkrar, skulle den vara mycket högre. Vanligtvis prissäkrar man produktionen på minst sex månader. Spannmålsodlare prissäkrar ofta nästa års produktion, som jämförelse.

    Terminskontrakten förfaller den 12:e kalenderdagen i varje kontraktsmånad, eller den följande veckodagen, om den 12:e är en lördag eller en söndag. Decemberkontraktet förfaller exempelvis den 12 december. De avräknas då till den nivå på indexet (genomsnittet av priserna i de fyra länderna såsom publicerat på Milk Market Obseratory).

    Kontrakten är på 25 ton och priset kvoteras i Euro per 100 kg. Om man exempelvis säljer ett terminskontrakt till 37 euro (per 100 kg) idag för december, och indexet då står i 30 Euro, erhåller den som sålt, 25 000 x (37-30) / 100 = 1750 euro. Detta är kompensationen för att priset fallit. Naturligtvis kan priset även gå upp. Om priset rör sig som avräkningspriset, det man får betalt för mjölken, får man en prissäkring, via terminsmarknaden.

    Jag vet inte vilka banker och mäklarfirmor i Sverige som erbjuder handel, eller kommer att göra det, men jag skulle tro att man skulle kunna höra sig för med en grön eller en blå bank. Marknaden är helt ny och det är inte mycket handel, men det kan vara värt att sätta sig in i marknaden, för när den vuxit till sig, lär den passa perfekt som riskhanteringsinstrument för landets mjölkproducenter och mejerier.

    Tendensen på mjölkmarknaden

    Arlas pris ligger lågt i förhållande till priserna på produkterna smör och SMP. A contopriset ligger också lägre än spotpriset i Holland, men just nu marginellt över GDT:s pris på WMP. I början av året, när Arlas pris låg på 3 kronor, kunde mejerierna samtidigt sälja smör och SMP för 1,50 kronor mer per kg mjölkråvara än de betalade lantbrukarna.

    Skillnaden har historiskt varit ca 40 öre, så det var en allt för stor skillnad, som indikerade att det fanns uppsida i avräkningspriset. Skillnaden är just nu i september fortfarande rätt stor, på 1 krona per kg mjölk. Det betyder att om inte produktmarknadens priser faller, finns en uppsida på 50-60 öre i avräkningspriset. Det vanliga är dock att Arla (och andra mejerier) håller emot i sådana här lägen, när priset på marknaden uppfattas som högt. Som vi ser finns dock inte någon effekt av någon torka i priserna, utom möjligen för spotpriset i Holland. Å andra sidan finns en tendens att spotpriset alltid stiger mot hösten i Holland.

    Terminsmarknaden som prognos

    Även om man inte vill eller kan handla på terminsmarknaden för flytande mjölk, är det värt att titta på priserna, för att ta del av marknadens prognos. Eftersom alla kan handla och gör det om priset är ”för lågt” eller ”för högt” mot vad man tror priset på indexet (mejeriernas riktiga avräkningspris) kommer att vara i exempelvis december, blir terminspriset en rimlig prognos på vad marknaden tror att detta kommer att vara. Akademiska studier har visat att terminspriset är en bra prognos på vad priset faktiskt kommer att vara.

    Så vad säger då marknaden just nu, om framtida avräkningspriser?

    Den säger att det genomsnittliga avräkningspriset som mejerier i Tyskland, Danmark, Irland och Nederländerna kommer att stiga från dagens nivå på ca 3,68 kronor. I januari nås en topp på nästan 4 kronor och sedan faller priset till 3,45 kronor mot slutet av nästa sommar.

    Utsikterna för spannmålsmarknaden

    Det amerikanska jordbruksdepartementets månadsrapport, med deras analytikers uppskattning av produktion, konsumtion och lager per land och totalt i världen, publicerades i onsdags kväll. Rapporten visade högre väntade utgående lager nästa år för både vete och majs. Den tumregel jag nämnt tidigare ger vid handen att detta inte är positivt för prisutvecklingen den kommande månaden, fram till dess vi har ny information om lager.

    I den förra krönikan valde jag att bortse från de lägre lagren i den rapporten, i förhållande till månaden innan, beroende på att investerar-, eller spekulantkollektivet, låg så köpta terminer i marknaden. Den här månaden är den situationen mer normal, men lagerstatistiken negativ. Utsikterna för den kommande månadens prisutveckling blir därför negativ, även denna månad.

    USDA höjde väntad produktion 2018/19 för Ryssland (+3 mt till 71) och Indien (+2,7 mt till 99,7). Det hjälpte inte att produktionen sänktes för Kanada (-1 till 31,5) och Australien (-2 till 20). Globala lager höjdes ändå med 2,33 mt till 261,3 mt och lagerökningen väntades ironiskt nog ske i Australien (+1), Ryssland (+2) och Indien (+2,3). EU-28:s lager sänktes ytterligare om än marginellt till 10,06 mt. Det är ett ganska litet lager för hela EU, som USDA ser framför sig. På global basis finns stora lager, men de sänktes i EU, där det näst intill är brist, enligt siffrorna.

    Marknaden reagerade också negativt på rapporten, med förhållandevis stora prisfall för majs och särskilt för vete under de två timmar som Chicagobörsen fortsatte att vara öppen efter att rapporten kommit.

    Det väntas vara El Niño-förhållanden kring Jul. Det är klassiskt och det är pga att klimatfenomenet vanligtvis uppträder kring Jul, som namnet El Niño, ”den lilla pojken”, kommer från. El Niño gör att det är torrt i Australien, men eftersom Australien står för endast 2,7 procent av global veteproduktion, har El Niño ingen påverkan på spannmålspriserna i världen. Läsaren har kanske läst på andra håll än här, utsagor om hur El Niño höjer priser på det ena och det andra. Det stämmer inte, i vart fall inte historiskt och lär väl inte göra det den här gången heller.

    Det kan hända att det priser på vete och mjölk exempelvis går upp samtidigt som det är El Niño, men man ska inte förvänta sig att El Niño orsakar högre priser. Tvärtom kan El Niño faktiskt innebära mer nederbörd i nordvästra Europa och alltså bidra till att ”bota” den vattenbrist som finns i exempelvis svensk jordbruksmark och i vattenkraftens vattenmagasin, dock utan att påverka världsmarknadspriset på spannmål.

    USDA höjde även prognosen på utgående lager av sojabönor 2018/19. Det var en uppjusteringa av produktionen i USA (+2,9 mt till rekordhöga 127,7) som medförde att globala lager ökar med 2,3 mt till 108,26 mt. Av en global produktion på 370 mt är 108,26 mt en tämligen stor andel som lagras över till nästa marknadsföringsår. Marknaden svarade även för sojabönor med att handla ned priset. Det råder ingen brist på vare sig vete, majs eller sojabönor i världen, även om det kan upplevas så, här i Sverige. Torkans effekter är förståeliga, men bristkänslan vad gäller soja har ju sina egna svenska förklaringar eftersom vi köper sorter som de flesta odlare i världen spar på genbanken.

    Handelskriget mellan främst USA och Kina har sänkt framförallt efterfrågan och därmed priset på amerikanska sojabönor, börspriset i Chicago. Handelskriget påverkar främst tillväxtländer negativt och gör folk oroliga för ekonomin.

    Vi har sett priset på många råvaror utveckla sig svagt sedan början av sommaren och den här generella tendensen påverkar naturligtvis även priserna på jordbruksprodukter. Det är en feedback-loop från handelskrigets effekter på global ekonomi, som vi börjar se. Tio år efter den globala finanskrisen är den här högkonjunkturen också tämligen mogen. Den kan i och för sig fortsätta ett tag till, men frågan är om inte handelskriget är det som till slut knäcker den.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen