Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 22 september

    Finnes: En miljard kilo svensk mjölk

    Vad skulle hända om svenska mjölkbönder skulle börja prisförhandla? Det frågar sig ATL:s reporter Oskar Schönning i en marknadsanalys.

    Hur kan olivolja kosta mer än smör i affären? Hur kan bubbelvatten kosta mer än mjölk? Och hur kan ett surdegsbröd ha ett högre kilopris än en prima svensk herrgårdsost?

    Ett krasst svar är att svenska mjölkproducenter säljer sin mjölk för billigt.

    Och varför gör de det? Jag tror att det dels handlar om varans natur, dels om branschens struktur.

    Till skillnad från spannmål, köttdjur eller virke är det svårt att vänta ut bästa pris på mjölk. Detta ger ett underläge för säljaren redan från början.

    Till det kommer branschens struktur. I många områden finns bara en köpare. Kulturen tycks fortfarande vara att man som mjölkbonde ska leverera till en aktör, nämligen det kooperativ man tillhör. Det skapar begränsad konkurrens och en tröghet i marknaden.

    Vidare kan kooperativen alltid styra priserna till sina viktigaste underleverantörer – mjölkbönderna. Det skapar risk för ineffektiv försäljning och administration. Pantsättning, belåning och risk tenderar att hamna hos den enskilde medlemmen, snarare än hos kollektivet.

    Så vad göra?

    Jag vill tro att det alltid går att förhandla.

    Totalt finns en möjlighet att splitleverera över en miljard kilo svensk mjölk, bara i de fyra största kooperativen, enligt ATLs sammanställning (se fakta). Det motsvarar ungefär 1 000 gårdar med 100 mjölkande kor vardera. Till det kommer exemplet med de gårdar som levererar enbart till egen eller annans produktion.

    Hur stor del av den här förhandlingsvolymen är då intecknad i dagsläget? En rundringning visar att de mindre spelarna Dalsspira, Dellen, Wermlands, Emå och Roslagsmejeriet tillsammans tog emot drygt 10 miljoner kilo föreningsmjölk 2019, vilket är en bråkdel av den totala volymen. Till detta kommer en liten men växande volym hos Sveriges gårdsmejerier och från mjölkautomater, uppger föreningen för Sveriges gårdsmejerister.

    Den mest omtalade aktören på splitmarknaden, Glada Bonden, vill varken uppge några volymer eller marginaler. Men ordförande Anders Birgersson bekräftar för ATL att det finns stora handelsvolymer på den svenska mjölkmarknaden som är outnyttjade.

    Vad skulle hända om svenska mjölkbönder på olika sätt gick samman och började förhandla fullt ut med de här volymerna?

    Det behöver inte handla om att bedriva gårdsförsäljning, starta nya mejerier eller andra nya organisationer. Det kan lika gärna handla om att bara upplysa vilka volymer man sitter på – och framför allt göra troligt att man sitter på alternativ.

    Gör man det då? Tja, en intressant sak är att mejeriföreningarna i låg utsträckning äger sina mjölkbilar. Transporterna sköts av åkare som ytterst kan lasta och lossa där man ber dem.

    Affären behöver i slutändan inte ens handla om att sälja till en annan organisation, bara på ett annat kontrakt eller via en annan part. Marknaden hanterar trots allt flyktigare saker än mjölk, dagligen.

    Så mycket mjölk kan splitlevereras

    2019 var den tillgängliga splitvolymen 1 024,6 miljoner kilo mjölk i de fyra största kooperativen, enligt ATL:s sammanställning.…

    • Arla: Medlemmar i Arla får splitta upp till 50 procent av volymen till andra aktörer. Arlas ekogårdar får dock tillsammans bara splitta upp till 7 procent av Arla Sveriges ekologiska invägning. Räknat på en ekologisk invägning på 15 procent och 2019 års invägningssiffror i Arla Sverige på totalt 1 788 miljoner kilo, ger det en splitbar volym på 778,6 miljoner kilo.

    • Skånemejerier ekonomisk förening tillåter 50 procent split rakt av, vilket motsvarar drygt 205 miljoner kilo för 2019

    • Norrmejerier tillåter 20 procent split, vilket motsvarar 41 miljoner kilo för 2019.

    • Falköping tillåter enligt nuvarande stadgar inte någon split alls.

    Källa: Arla, Skånemejerier ek för, Norrmejerier, Falköping, Ekologiska lantbrukarna och ATL:s beräkningar.

    Produktion och förbrukning av mjölk i Sverige

    Förbrukningen är en beräkning av totalkonsumtionen och är framräknad av Jordbruksverket som produktion plus import, minus export.

    För att räkna ut en totalbalans för mejeriprodukter antas att det går åt 1 kilo mjölk till 1 kilo mjölk, grädde, syrade produkter, 10 kilo mjölk till 1 kilo ost, 6 kilo mjölk till 1 kilo mjölkpulver och 20 kilo mjölk till 1 kilo smör.

    Mejeriprodukter i sammansatta livsmedel, till exempel bakverk, omfattas inte av balansen. Viss vassle är inte heller inkluderad.

    Källa: Jordbruksverket och SCB

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen