Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 26 oktober 2017

    Fettbubbla och pulverberg hotar mjölkpriset

    Två mörka moln har seglat upp som ett reellt hot mot mjölkpriset, skriver ATLs Oskar Schönning i sin marknadsanalys.

    Efter en vacker höst med stigande mjölkpriser börjar kyliga vindar åter att svepa in i analyserna. Mjölkproduktionen har ökat i takt med stigande priser, vilket brukar betyda lägre priser. I förra tisdagens ATL var förhoppningen bland flera mjölkproducenter att dagens priser ska stå sig åtminstone en bit in på nästa år. Samtidigt hotar två riktigt mörka moln vid horisonten redan nu: fettbubblan och pulverberget.

    Priset på smör har under den senaste tiden sjunkit på både EEX- och GDT-börsen, vilket dragit ned både ett sammanvägt mjölkpris och fettets betydelse som motor i mjölkpriset. Råvaruanalytikern Torbjörn Iwarsson som skriver LRF Medias Marknadsrapporten beskriver nu nedgången i fettpriserna som en hårt driven bubbla som brister och larmar om en kommande krasch i världsmarknadspriset som helhet. LÄS MER: Arla höjer inte mjölkpriset

    När det gäller EU:s lager på drygt 350 tusen ton skummjölkspulver som byggdes upp via stödköp under mjölkkrisen är det mera osäkert hur det ska påverka priset. Lagret börjar nu bli gammalt och måste antingen säljas ut, säljas som djurfoder eller förstöras. Den gängse analysen är att marknaden redan prisat in lagret i mjölkpriset, men ett beslut från EU om att sälja ut lagret billigt skulle naturligtvis ha en negativ inverkan på priset.

    I Sverige har viktiga marknadsledaren Arla kommit igen efter mjölkkrisen och flera rapporter under hösten tyder på att de nu betalar bättre än flera svenska konkurrenter. Eftersom Arla är ett modernt, globalt livsmedelsföretag som satsar på förädlade produkter finns förutsättningar för bolaget att generera lönsamhet för de bönder som äger bolaget även om råvarupriset skulle sjunka framöver. Detta eftersom marginalerna på de förädlade produkterna då stiger så länge Arla kan hålla uppe priser och volymer mot handeln. Värdepapper för ägarna, liknande de som finns i Södra Skogsägarna och Lantmännen, skulle ytterligare kunna stärka ägarnas lönsamhet.LÄS MER: Sverige med i täten när mjölkpris stiger

    Tyvärr visar insatserna från nuvarande styrelse och ledning delvis på något annat. Under mjölkkrisen sjönk utbetalningarna till bönderna så mycket att många tvingades lägga ned och den dåliga insynen i Arla gjorde det svårt för ägarna att se var förlusterna fanns. Investeringarna sjönk, särskilt i förhållande till viktiga konkurrenten i Nederländerna, Royal Friesland Campina. Under 2017 har Arlas marknad vänt upp och utbetalningarna till ägarna ökat. Samtidigt ska Arla klara vinstmålet kring 3 procent och en väsentlig ökning av investeringarna, enligt bokslutet för 2016. Sedan i somras ligger Arlas a contopris efter tyska konkurrenten Deutsches Milchkontor, som precis som Royal Friesland Campina ingår i Arlas jämförelseindex för mjölkpriset.

    I norr har bondeägda Norrmejerier under hösten misslyckats med att leverera ett konkurrenskraftigt pris till ägarna. Detta trots en delvis skyddad marknad med hög lojalitet hos kunderna och beviljade prishöjningar hos flera norrlandskommuner. I söder ligger världens största mejeriföretag, franska Lactalis och lurar i vassen sedan de köpte Skånemejerier av bolagets bönder för drygt fem år sedan. Prislappen på Arlas pris plus 18 öre mjölkkilot under tio år blev en bra affär för fransmännen under mjölkkrisen, medan det under hösten gynnat bönderna i takt med att Arlapriserna stigit. Framtiden får utvisa om fettbubblan brister och skåningarna återigen tappar pengar. Sålt smöret har de i alla fall redan gjort.LÄS OCKSÅ: Hon vill betala bättre för mjölkenLÄS OCKSÅ: Så mycket tjänar en dansk grisföretagareLÄS OCKSÅ: Unik BM med fyrhjulsdrift

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen