Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    Därför är positiva siffror ändå negativa

    Handelskriget mellan USA och Kina har inte kommit närmare någon lösning vilket påverkar råvarulagren i båda länderna. Men inte bara där konstaterar ATL:s råvaruexpert Torbjörn Iwarson.

    Det blåser allt kyligare vindar på marknaderna för jordbruksprodukter. En del av förklaringen är att det hopp om ett slut på handelskriget mellan USA och Kina hoppat från besvikelse till besvikelse. I torsdags meddelade Kina att landets president Xi inte kommer till det planerade mötet med USA:s president, utan att detta skjuts upp till tidigast april. Men först ska vi titta närmare på den månadsrapport som just kommit från det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA.

    Globala balanser av spannmål och sojabönor

    World Agricultural Supply and Demand Estimates, eller kort och gott ”WASDE”-rapporten fick vi i fredags för en vecka sedan från det amerikanska jordbruksdepartementet. Rapporten visade högre utgående lager 2019 för framförallt vete, men även för sojabönor. Lagren sänktes något för majs, trots att USDA höjde produktionen.

    Av den totala lagerökningen på 3 miljoner ton vete till 270,53 miljoner ton, stod Indien för en 2,9. Lager som finns i Indien tenderar att stanna i Indien. Ökningen behöver därför inte vara lika allvarlig för marknaden som man skulle kunna tro. Däremot höjdes lagren även i USA med 1,2 miljoner ton. Eftersom Chicagobörsen finns där, blir rapporten ändå i min värld, negativ för vete.

    Även för majs, där globala lager sänktes med 1,25 miljoner ton till 308,5, höjdes lagren i för 2019 med 2,5 miljoner ton i USA. Detta är inte heller positivt. Att lagren sänktes i Kina med 3 miljoner ton till 204,8 miljoner ton är betydelselöst. Det är samma typ av förändring som för vete i Indien. Vad som på ytan såg ut som en positiv rapport för majs, är ändå en negativ.

    För sojabönor höjde USDA utgående lager med 0,5 miljoner ton till 107,17 miljoner ton. Det är nästan 9 miljoner ton mer än förra året och nästan 12 miljoner ton mer än förrförra året. Det har alltså i flera år producerats mer sojabönor än vad djuren på vår jord förmår att äta upp. Ändå ligger priset på sojabönor på 884 cent per bushel högre än det gjorde mot slutet av år 2015 och början av 2016. Gissningsvis är det inte rimligt. Dessutom är dollarkursen, som alla de här priserna på vete, majs och sojabönor noteras i, betydligt högre nu, än den var för några år sedan.

    För Brasilien sänktes produktionen med 0,5 miljoner ton till 116,50 miljoner ton. I sin månadsrapport som kom i början av veckan, sänkte även Brasiliens CONAB sin skördeuppskattning med 1,9 miljoner ton till 113,5. AgRural höjde emellertid sin till 112,9. Båda dessa lokala prognosmakare ligger dock lägre än USDA. Det som ligger bakom sänkningarna är den torka som drabbat landet i vinter.

    Förändringen i global produktion och globala utgående lager februari till mars.

    I mitt tycke var månadsrapporten negativ för alla tre åkergrödor: för vete och sojabönor var det självklart, men även för majs.

    Det stora prisfallet på vete i Chicago

    Priset på chicagoterminen med leverans i juli har fallit med 14 procent på en månad. Kvarnveteterminen som handlas i Paris har bara tappat 5 procent (för leverans i september). Det säger oss att prisfallet framförallt har med USA att göra. Den enskilt viktigaste faktorn är förmodligen det pågående handelskriget med Kina, där förhandlarna inte verkar hitta någon lösning. Kinas import från USA har i stort sett kollapsat, enligt kinesisk statistik och där ingår säkert en hel del spannmål, även om vete inte är en stor exportartikel.

    I takt med fallande pris har också spekulantkollektivet sålt mer terminer, allt mer de tre senaste veckorna, som vi ser i diagrammet nedan. Den senaste veckan (som slutade tisdagen den 5 mars) har finansiella aktörer sålt ytterligare 13 000 terminskontrakt.

    Diagrammet visar vilken position kategorin ”non-commercials”, det vill säga finansiella aktörer, har i marknaden för terminer på vete på Chicagobörsen.

    Den sålda terminspositionen börjar bli allt mer hårt dragen, och i tisdags vände den ihärdigt fallande pristrenden på vete i Chicago med en uppgång slutade på över fem procent. Samtidigt minskade antalet utestående terminskontrakt, vilket tyder på att sålda positioner stängdes (i panik!).

    En så stark rörelse mot den fallande pristrenden är intressant. Om vi tittar på orsakerna bakom kan vi först notera att uppgången förmodligen inte har så värst mycket med fundamenta att göra.

    UkrAgroConsult sade samma dag, i tisdags att Ukrainas produktion av vete kan nå ett rekord på 26,8 miljoner ton. Det är 8,5% mer än förra året. Det är både större areal och bra väder som ligger bakom den positiva prognosen. En mild vinter följdes av en varm start på våren. Liksom i Sverige är en varm första månad avgörande för skördens storlek. Samma gynnsamma väder kan naturligtvis förmodas prägla Ryssland. Faktum är att AMIS i sin månadsrapport som kom för två veckor sedan sade att global produktion av vete ökar med 4% till 757 miljoner ton för 2019/20. Det är precis under rekordet. USDA sänkte i och för sig sin produktionsprognos, men ganska marginellt, som vi såg ovan.

    Den nyhet som är den troligaste kandidaten till att ha triggat köpvågen i Chicago, var måndagskvällens Crop Condition-rapport, som visade på en försämrad kondition på vetet i Texas, där andelen i gott eller väldigt gott skick sänktes från 36% till 28%. Texas är den delstat i USA som är först ut i skördesäsongen.

    Medan prisuppgången i Chicago var stark med en uppgång på plus fem procent, var stannade prisuppgången i Paris på bara drygt 1,5 procent. Med rekordproduktion i Europa (Ukraina) och produktionsproblem i USA, kan det kanske vara rimligt att det är på det viset.

    Chicagos terminer hade också handlats ner mer än motsvarande i Paris innan, så den vändningen uppåt har också karaktären av återställning.

    Trendspaning

    Vi mäter trendstyrka i en skala mellan -1 (maximalt fallande pristrend) till +1 (maximalt stigande) och skattar den med ett historiskt fönster på ett år. Diagrammet nedan visar hur trenden uppmätts över tiden. Just nu är pristrenden negativ för alla fyra kategorier:

    1. Vete och majs (-0,27),

    2. Raps och soja (-0,51)

    3. Mjölk (-0,06)

    4. Socker (-0,23)

    Den senaste månaden har förändringen varit störst för vete och majs som betraktade tillsammans gick från +0,09 till -0,27. Oljeväxternas fallande pristrend förvärrades med ytterligare 0,12 och mjölken, där trenden segat sig upp till +0,14 förra månaden, nu fallit tillbaka till sjunkande pristrend igen. Trenden i sockerpriset, som fortfarande är fallande, har dock stigit med 0,09 till -0,23 som vi såg ovan. Pristrenden i sockermarknaden har länge varit stadigt negativ, men vi fortsätter alltså att se en allt svagare sådan fallande pristrend. Som jag nämnde i januarikrönikan kan marknaden för socker gå mot en ny topp, men vi är inte där än.

    Trendstyrkan på en skala mellan minus 1 och plus 1 för fyra kategorier av jordbruksprodukter.

    Mjölk

    Vändningen i mjölkmarknaden avspeglas tydligt i terminsmarknaden för smör och skummjölkspulver, där framförallt de korta löptiderna fallit i pris. Om vi räknar baklänges från smör och SMP till mjölkråvara ser vi att där marknaden väntade sig ett pris på 4,13 kr per kilo (minus processkostnad) för en månad sedan för slutet av mars månad, ligger denna förväntan i marknaden idag på 3,97 kr per kilo (minus processkostnad). Då har en svagare krona under tiden också hjälp till att priset i kronor för mars inte sjunkit så mycket som det gjort i juli.

    Terminspriser för mjölk (där processkostnad måste dras bort för att komma till ett ungefärligt avräkningspris) baserade på terminspriserna på smör och skummjölk på den tyska mjölkbörsen.

    Bakom denna nedgång ligger bland annat hög produktion. Den här veckan rapporterades från Storbritannien att deras mjölkproduktion i februari slog det senaste rekordet som inte setts på 25 år.

    Socker

    Det amerikanska jordbruksdepartementets jordbruksattachéer sammanställde en rapport per maj och november förra året om produktion, konsumtion och resulterande lager. Enligt den skulle globala lager 2018/19 ligga kvar på ungefär samma nivå på strax under 29 procent av global konsumtion. Eftersom nio av tio sockerodlare beräknas gå med förlust enligt t ex den här artikeln, är förväntningarna inställda på att produktionen ska minska så småningom.

    I mellantiden verkar det dock som om sockermarknaden kommer att få kämpa med Thailands produktion. I november uppskattade USDA:s jordbruksattachéer produktionen till 13,8 miljoner ton 2018/19, en sänkning från 14,1 miljoner ton i deras uppskattning i maj förra året. Sedan november har förväntningarna i marknaden sänkts ytterligare till 13,6 miljoner ton som lägst. Trenden i förväntningarna har emellertid vänt och ligger nu över 14 miljoner ton igen.

    För innevarande år är förväntningarna att Indiens produktion ska minska från 32,5 miljoner ton (uppskattningen för 2018) till 26-27 miljoner ton.

    Brasiliens produktion väntas fortsätta minska. Enligt USDA ligger den på 30,6 miljoner ton, vilket är väsentligt lägre än 2017/18 då den var 34,1 miljoner ton. Hur det går med det beror naturligtvis på hur mycket mer som blir etanol istället för råsocker. Med en så stark utveckling i oljepriset är det troligt att det blir mer etanol och mindre socker, naturligtvis, men helt säkert är det inte. Ingen hade dock räknat med att Thailand skulle återhämta sin produktion och det är det som tyngt marknaden den senaste tiden.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen