Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    Att ta betalt för ökad kolinlagring

    För några år sedan gjorde höga priser på ekospannmål att fler började ställa om sin produktion. Nu när betalningen rasat ökar intresset för andra koncept som kan öka lönsamheten.

    Med 2019 års större omställda areal och höga skördar, inte bara i Sverige, har priserna på ekospannmål pressats. Redan med torkan 2018 växte sig klimatdebatten starkare och medförde ett ökat intresse för närproducerad, vegetarisk mat – till viss del på bekostnad av det ekologiska utbudet. Men då drog en bristsituation på spannmål upp priserna.

    Lantbrukare och rådgivare med lång erfarenhet av ekoodling har lärt sig att ekomarknaden utvecklas i trappsteg, och att det därför är viktigt att se mer långsiktigt på lönsamheten. Men för gårdar som nyligen ställt om och inte hunnit få del av det högre prisläget är det en klen tröst.

    Efter den vädermässigt extrema säsongen 2017-2018, i kombination med tuffa förutsättningar för att nå lönsamhet i växtodlingen, riktas nu blickarna åt ett annat håll. Kurser på temat mellangrödor drar fulla hus och på Jordhälsokonferensen i Lundsbrunn i januari stod lantbrukare på kö för att komma med.

    En av de mest uppskattade talarna på denna konferens var spannmålsodlaren Sara Singla, som ATL tidigare skrivit om. Under lågsäsong i växtodlingen reser hon runt och föreläser om Conservation Agriculture och praktiska erfarenheter från sin gård i södra Frankrike.

    Hennes budskap var att odlare runt om i världen brottas med samma problematik av stigande produktionskostnader, ett mer extremt klimat som påverkar skördarna negativt och bristande lönsamhet. Därför ökar också intresset för Conservation Agriculture, där jordens bördighet står i centrum för att öka skördarna samtidigt som produktionskostnaderna skärs ner.

    Men möjligheten att använda glyfosat är en förutsättning för att hon och många andra franska lantbrukare som bedriver spannmålsodling enligt det här konceptet ska kunna fortsätta, påpekade hon. Något som inte alls kan tas för givet i EU framöver.

    Conservation Agriculture nämns ofta i forskningssammanhang som en möjlighet att öka kolinlagringen och göra skördarna mer stabila i ett föränderligt klimat. Kanske kan odlingen också utvecklas till ett nytt mervärdeskoncept. I alla fall hoppas franska lantbrukare på det. På mässan Le Salon de L’Agriculture i Paris, med hundratusentals besökare, lanserades det franska mervärdeskonceptet ”Au cœur des sols”. Det skulle kunna översättas till ”i jordens hjärta”, poetiskt franskt och uppenbarligen med en tanke att tala direkt till konsumenternas känslor.

    Bakom lanseringenstår APAD, en intresseförening med cirka 1 000 medlemmar som odlar enligt konceptet Conservation Agriculture. I slutet av 2020 hoppas föreningen nå totalt 200 certifierade gårdar. I certifieringen ingår krav på mångfald av grödor, minimerad jordbearbetning, att hålla jordbruksmarken bevuxen, samt åtgärder för att främja den biologiska mångfalden. Den exakta modellen för hur merbetalning ska tas ut är inte klar.

    I Sverige är rörelsen i sin linda. En bedömning från en väl insatt källa är att mellan 15 och 20 gårdar mer eller mindre praktiserar Conservation Agriculture här. Men om antalet CA-gårdar ökar i Sverige kanske liknade mervärdeskoncept utvecklas även här framöver. Om forskning ger stöd åt positiva miljö- och klimateffekter på hemmaplan, och ett nytt mer konsumentvänligt namn tas fram, borde detta locka svenska klimatmedvetna konsumenter.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen