Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 19 januari 2019

    På väg mot en sockertopp i råvarumarknaden

    Haussen i mjölkmarknaden har tilltagit i styrka de senaste veckorna. Socker kan vara nästa jordbruksprodukt på tur. Men först en titt på spannmålsmarknaden, som fortsatt att röra sig uppåt. Om detta och lite mer, handlar Torbjörn Iwarsons första marknadskrönika för året om.

    Sedan G20-mötet i början av december förra året har marknaden pendlat mellan förhoppningar om fred i handelskriget mellan USA och Kina å ena sidan och rädsla för global lågkonjunktur. De två länderna kom överens om vapenvila i 90 dagar, till månadsskiftet februari/mars. Under tiden har Kina köpt flera båtlaster med sojabönor från USA och även råolja. Även om åtminstone köpen av sojabönor förefaller vara diplomatiskt motiverade, är detta ändå större volymer än på flera månader.

    Trots oron för konjunkturen har efterfrågan på råvaror, framförallt råolja (+13 procent) varit stark sedan årsskiftet. Jordbruksprodukterna har hakat på, i brist på annan vägledning. På grund av nedstängningen av den federala administrationen i USA kom ingen WASDE-rapport förra veckan. AMIS/FAO har inte heller någon schemalagd rapport i januari. Den amerikanska finansinspektionen CFTC publicerar inte heller sin veckovisa rapport över spekulativ position, vilket många använder sig i sitt analysarbete.

    Innan vi går vidare ska vi bara notera angående förhandlingarna mellan USA och Kina i handelskriget, att Donald Trump i sin ganska lättlästa bok ”The Art of the Deal” beskriver hur han ganska lätt lämnar en förhandling, för att flera år senare återkomma både en och flera gånger för att till slut få den goda ”deal” som han velat ha.

    Man kan säga att det var något av vad som skedde i förhandlingarna med Iran och OPEC i höstas. Det är en långsiktighet i förhandlingsspelet, som kanske inte framgår av nyhetsförmedlingen i Sverige och som mycket väl kan leda till besvikelse för dem som hoppas på ett snart slut i handelskriget. Består handelskriget finns en viss fallhöjd i priserna på framförallt sojabönor men även på majs.

    Om handelskriget består, faller hoppet om att Kina ska återkomma som köpare och det vore negativt för priserna. Att Kina redan nu i veckan sjösatt ett gigantiskt stimulanspaket kan tyda på att de inte har allt för stora förhoppningar på en ”deal” om en och en halv månad.

    Spannmål och oljeväxter

    Brasiliens CONAB publicerade sin månadsrapport den 10 januari. Brasilien tävlar med USA om att vara världens största exportör av sojabönor och majs. Det har varit ovanligt torrt i Brasiliens odlingsområden. Det ledde till att CONAB sänkte prognosticerad produktion i år (2018/19) från 120 miljoner ton till 118,8. Det var något högre än marknaden väntat sig, 118,1 och tolkades alltså negativt i marknaden.

    Priset på sojamjöl föll direkt från 323,50 dollar per short ton (907 kg) till 316 dollar, den dag rapporten kom. Liksom så ofta är fallet, tar marknadens aktörer in ny information endast långsamt och priset har därför fortsatt att gå ned dag efter dag och ligger nu på 309,70 dollar. Kanske blir denna långsamma anpassning till ny information ännu längre för att CONAB bara publicerar på portugisiska.

    För majs skedde det omvända. Marknaden hade förväntat sig en ökning av Brasiliens produktion med 2 miljoner ton till 93. Istället lämnade CONAB sin skördeprognos oförändrad på 91 miljoner ton. Lägre produktion än väntat, innebär naturligtvis högre pris. Därför höll sig priset någorlunda, fram till i tisdags, när priset föll med nästan 10 cent från 380 cent till 371 cent som lägst. Den lite svagare marknaden hänger sannolikt ihop med lägre förväntningar på fred i handelskriget och förnyad oro för konjunkturen.

    En viktig ledande indikator för konjunkturen är inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i USA. Den föll med 5,2 enheter i december. De senaste 30 åren har inköpschefsindex fallit mer än 5 enheter två gånger. Första gången var år 2001 vid IT-kraschen och ”9/11” och andra gången var vid Lehman-kraschen år 2008.

    På Matif i synnerhet, men även på CBOT och både för spannmål och oljeväxter, har ett visst säljtryck på längre terminslöptider märkts av den senaste veckan, både på skörd 2019 och skörd 2020. Kanske är det lantbrukare som efter nyår börjar fundera på prissäkring, men lägre pris på längre terminskontrakt i förhållande till kortare är också ett tecken på en stark marknad, även när priserna generellt sett inte rör sig uppåt.

    Högre terminspris för leverans snart och lägre pris för leverans senare i framtiden, är ju marknadens sätt att säga att det råder på brist. Brist på en vara brukar leda till högre pris. Skillnaden i pris mellan terminskontrakt med olika löptid kallas för ”spread” på engelska. Det finns ett gammalt uttryck i råvarumarknaden som lyder ”Spreads don’t lie”. Med det menar jag, att det som nu sker, har prognosvärde för priset och det talar om högre pris.

    Socker

    Sockerpriset kan stå inför en uppgångfas. Det överskott som skapades av dels högre produktion i Brasilien, men framförallt större produktion i Indien, de två stora producentländerna i världen, kan vändas till ett underskott redan i år. Dels har produktionen i Indien inte blivit så stor som man tidigare väntade sig pga torka och sjukdomar. Dels väntas efterfrågan på etanol från sockerrör öka, framförallt i Brasilien.

    Kopplingen till drivmedelsmarknaden har gjort att det funnits en stark koppling mellan priset på nordsjöolja och socker. Till viss del finns den här kopplingen kvar, men sockerpriset har visat styrka samtidigt som oljepriset fallit under fjärde kvartalet förra året. Samtidigt har sockerpriset fått stöd under den V-formade rekyl i oljemarknaden som började vid årsskiftet.

    En ”sockercykel” pågår i genomsnitt i ca 6 år, om man räknar antal år mellan topparna eller antal år mellan bottnarna. Tiden har varierat mellan 2,6 år (1980-1983) och 11,6 år (1966-1978). Den senaste toppen på 22,5 cent per pund för råsocker skedde i september 2016 och man skulle kunna gissa att den senaste botten noterades i september förra året, på 10,42 cent, efter 3,1 år. Det var i så fall en av de kortare cyklerna. Likheten mellan den korta 1980-1983 cykeln med de senaste, är att både då och nu befinner vi oss i en period efter en stor råvaruboom. Då var det 1970-tal och nu 2000-tal.

    Brasiliens produktion av socker förra året, enligt UNICA:s statistik, visar när året nått sitt slut, 27 miljoner ton. Det är som vi ser i diagrammet nedan den lägsta produktionen sedan åtminstone år 2009.

    Källa: UNICA, Svenska Commodities

    Mycket talar därför för att den trend i sockermarknaden vi sett vända, kan komma att få en fortsättning och att marknaden står inför en större prisuppgång.

    Mjölk

    Många svenska mjölkbönder gladdes av den rätt stora uppgången i priset på SMP i veckans GDT-auktion. Prisindexet för SMP steg med 10,3 procent mellan auktionen den 2 januari och auktionen den 15 januari. Hade man kunnat gissa detta med vägledning av något annat? På terminsbörsen EEX i Tyskland steg terminspriset under samma period med drygt 5 procent och dagen efter auktionen i tisdags steg terminen lite till, med en samlad uppgång på nästan 10 procent.

    Det är visserligen inte lika mycket som GDT-auktionens prisuppgång, men man fick i vart fall riktningen och en del av storleken med sig genom att titta på EEX. Istället för att två gånger i månaden få en vink om vart priserna är på väg, borde fler istället titta på hur terminsmarknaden förändrar sig från dag till dag, eller timme till timme, om man är riktigt intresserad.

    En viktig orsak till den stigande pristrenden för SMP är att EU lyckats likvidera nästan hela det interventionslager som började byggas upp för drygt tre år sedan. Den 7 januari sålde EU över 80 tusen ton. Nästa auktion sker den 5 februari och det finns 22 tusen ton kvar. Det förefaller ganska säkert att EU:s interventionslager kommer att vara tomt efter auktionen den 5 februari. Cirka 480 tusen ton har då likviderats, det mesta sedan den 15 oktober i höstas. Med lagren tomma måste marknaden balansera utan detta extra utbud från lager, vilket den förmodligen inte gör till rådande pris. Så verkar i vart fall marknaden resonera.

    Jag känner i skrivande stund inte till vad Arlas a contopris blir för februari. I januari gjorde Arla en liten sänkning från 3,475 kr till 3,343 kr. Samtidigt steg det syntetiska mjölkpriset baserat på smör- och skummjölkspriser i nordvästra EU från 3,76 kr i november till 3,85 kr i december. Nu i januari har priset klättrat vidare till 4,02 kr.

    Det gör att skillnaden mellan marknadspriset på dessa bulkprodukter å ena sidan och Arlas a contopris ökat från 19 öre i november, till 37 öre i december och nu till 67 öre i januari. Historiskt har skillnaden varit ca 40 öre och det betyder att det finns en potential för Arla att höja a contopriset för februari med 27 öre. Det lär de nog inte göra, men gissningsvis skulle det kunna handla om tio till femton öre.

    En annan faktor som spelar roll är relationen till spotpriset i Nederländerna. Arlas a contopris för januari ligger till och med under spotpriset i Nederländerna med hela 27 öre och Arla finns även i den delen av världen. Avvikelserna mellan det holländska spotpriset och Arlas a contopris har tidvis varit stora. I genomsnitt har avvikelsen dock bara varit 2 öre beräknat sedan början av 2017 (Arla 2 öre högre). Även detta talar för ett högre a contopris framöver, förmodligen med start i februari.

    Efter att det brittiska parlamentet i början av veckan förkastat det avtalsförslag som EU:s medlemsländer enats kring att erbjuda, är huvudspåret att Storbritannien lämnar EU:s gemensamma marknad den 29 mars. Det blir då WTO:s handelsregler som kommer att gälla. För livsmedel har WTO-reglerna extra höga tullsatser.

    För mjölkmarknaden i synnerhet är detta intressant, eftersom Irland idag exporterar stora mängder mjölkprodukter, främst i ostform, till Storbritannien. En osäkerhetsfaktor är att denna ost till viss del kommer att erbjudas andra delar av den gemensamma marknaden. I vilket fall, kommer just irländska mjölkproducenter att drabbas hårdast av alla, medan exempelvis Arlas engelska verksamhet, den största delen av det fd svenska kooperativet Arla, förmodligen kommer att klara sig ganska bra.

    Den irländska krisen, som gallopperar allt närmare är även politiskt intressant, eftersom EU:s jordbrukskommissionär, som jag haft ynnesten att få arbeta för, kommer just därifrån och också snart ska tillbaka dit för att finna sig ett nytt arbete.

    Trendspaning

    I decemberkrönikan nämnde jag hur en trendföljare skulle positionera sig. Skalan går mellan minus ett till plus ett, där minus ett betyder maximalt såld terminsposition med utsikter om att en fallande pristrend ska fortsätta. Plus ett betyder maximalt köpt terminsposition med förhoppning om fortsatt stigande priser. Noll betyder ingen position.

    Sedan förra krönikan har trendstyrkan i spannmål (vete, majs) ökat från 0,24 till 0,25. Det motsvarar en svagt stigande pristrend. Oljeväxter har gått från minus 0,48 till minus 0,32. Det är fortfarande en tro på fallande pristrend, men den har försvagats. Mjölk, där trenden just blivit positiv när den förra krönikan skrevs, har nu förändrats från 0,01 till 0,45. Det är en snabb omsvängning och en stark trendsignal. Det kan tolkas som att den stigande pristrenden på mjölk kommer att fortsätta.

    Slutligen socker, där pristrenden förra månaden var -0,35. Nu är den -0,23. Det innebär att den fallande pristrenden rört sig marginellt uppåt, men fortfarande pekar trenden nedåt.

    Det tydligaste här, är naturligtvis trenden för mjölk, som ser riktigt positiv ut. En lärdom från den terminstävling som kördes här på ATL för ett par år sedan var att en trendföljande strategi fungerade väldigt bra för mjölk. Både vinnaren och tvåan i tävlingsgrenen mjölk använde en sådan strategi.

    Intressant kanske kan vara som avslutning, att i genomsnitt, för spannmål, oljeväxter, mjölk och socker, har pristrenden vänt från minus 0,14 till plus 0,04. Det börjar alltså röra sig uppåt för pristrenden på jordbruksprodukter i allmänhet och det var en trendvändningsprocess jag flaggade för förra månaden. Till nästa marknadskrönika ska det bli intressant att följa upp om den här trendförändringen hållit i sig och förstärkts.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen