Alette Sederholm, ordförande i föreningen Gräv ner, argumenterar i ATL mot luftledningar.
Markkabel är ingen universallösning
Luftledningar har många fördelar, vi eftersträvar rätt teknik på rätt plats, skriver Ingela Lindqvist, Energiföretagen i en replik.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Vi instämmer med Sederholm i att samhällets behov av el kommer att öka. Däremot invänder vi mot hennes allt för förenklade beskrivning av att luftledning är förödande och lätt kan ersättas med markkabel.
Markkabel är en viktig del av vårt elnät och har ökat kraftigt på lägre spänningsnivåer, oftast lokalnät. Men när det gäller de stora kraftnäten är det viktigt att ta ett helhetsperspektiv.
• Ökad mängd markkabel innebär systemtekniska utmaningar som risk för förhöjda felströmmar, elkvalitetsproblem samt oönskade effektflöden i nätet. Dessa svårigheter ökar med högre spänningsnivå – riskerna blir alltså högre i regionnät än i lokalnät. Dessutom, ju större andel kabel i nätet desto större blir denna problematik, vilket kräver allt kraftigare skyddsutrustning för att undvika att elnätets komponenter skadas. Även det kringliggande ledningsnätet påverkas.
• Fel på luftledningar är ofta övergående, bestående fel kan normalt åtgärdas inom 24 timmar. Fel i markkabel tar betydligt längre tid både att lokalisera och reparera. Enklare fel kan ta kortare än en vecka, men också ta betydligt längre tid än så. Att som utgångspunkt använda markkabel på högre spänningsnivåer är oförenligt med den nivå av leveranssäkerhet som samhället har rätt att förvänta sig. Användningen av kabeltekniken behöver prioriteras där den gör störst nytta.
• Det finns även ekonomiska argument för luftburna elnät. Elnäten behöver byggas ut kraftigt om vi ska klara klimatomställningen. Investeringsbehoven kommer att uppgå till hundratals miljarder fram till år 2045. Detta är kostnader som till slut hamnar hos oss, antingen som skattebetalare eller elnätskunder. Om samhället väljer markbunden kabel som standard blir denna kostnad många gånger högre. En luftledning håller därtill decennier längre än en markförlagd kabel.
• Inte heller miljövärden behöver nödvändigtvis offras för att man bygger en luftledning. I dag motsvarar kraftnätsgatorna cirka en procent av skogsmarken, men en luftledning lägger inte en död hand över marken. Tvärtom har kraftledningsgator visat sig ha en positiv betydelse för många hotade arter och motsvarar i många fall gamla tiders ängs- och betesmarker. Att spränga, gräva och schakta fram ett dike genom naturen för att dra markledning kan vara ett betydligt mer omfattande ingrepp. Även för markkabel måste en ledningsgata röjas och det finns restriktioner rörande hur markområden med kabel kan användas.
Sveriges elnätsföretag är inte emot markkabel. Tvärtom förläggs markkabel på många platser inom lokalnätet och likaså på platser där det inte finns utrymme för luftledning inom regionnätet. Tack vare kabeltekniken kan strömmen nå fram även i mycket tätbebyggda områden. Men markkabel på högre spänningsnivåer är som sagt inte oproblematiskt och långt ifrån alltid den bästa lösningen. Sveriges elnätsföretag jobbar därför efter principen, rätt teknik på rätt plats.
Sverige står inför en omfattande elektrifiering, samtidigt som vi har Europas äldsta elnät. Vi har inte har en chans att klara framtidens elanvändning om vi inte klarar av att modernisera och bygga ut elnätet med både rätt kvalitet och till rätt kostnad.
Såväl markkabel som luftledning kommer att byggas i stor omfattning, men det är viktigt att detta görs på ett effektivt och samhällsekonomiskt sätt, baserat på kunskap och fakta.
Ingela Lindqvist
Jurist Energiföretagen