d
LedareUppdaterad: 9 december 2025Kommentera

”Markägarna i Ebba Buschs hjärtland blir överkörda”

De låga intrångsersättningarna när nya kraftledningar byggs är inte enbart ett markägarproblem utan ett samhällsproblem.

FOTO: JONAS EKSTRÖMER

Ledaren ger uttryck för ledarredaktionens uppfattning i en fråga. ATL:s ledarsida är partipolitskt obunden. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Striden om det statliga affärsverket Svenska kraftnäts planerade kraftledning mellan Oskarshamn och Nybro har pågått i mer än 10 år. Motståndet från kommuner, LRF, Södra Skogsägarna och markägare i sydostregionen har varit stort eftersom de hellre har velat se en nedgrävd kabel än en luftledning.

Nu ser striden ut att gå mot sitt slut – med Svenska kraftnät som segrare och markägarna som förlorare. Detta står klart efter det att regeringen nyligen avslog markägarnas överklagan och gav bygget grönt ljus. Regeringen anser att Svenska kraftnäts tillståndsansökan uppfyller kraven för att gå vidare i projektet.

Upprörda tongångar hörs i både Oskarshamns-Nytt och Barometern.

”Staten kör över markägarna när en ledning av den här storleken ska byggas och det är inte små arealer det handlar om. Själv förlorar jag ungefär 13 hektar skogsmark när ledningen byggs över min fastighet men med de ledningar som redan finns blir det uppemot 25 hektar”, berättar Karl-Johan Axelsson.

”Det mest anmärkningsvärda är att statens bolag Svenska kraftnät inte ens ersätter oss för markstölden. Inga arrendeavtal tecknas av staten när man med tvång sätter upp stora ledningar på vår mark för överskådlig tid, trots att detta är stora ingrepp i vår äganderätt”, säger Kjell Gabrielsson, en annan markägare.

”Så här kan det inte fortsätta. Elproducenterna och ledningsägarna tjänar miljarder men vi som ska hysa de stora stålskeletten på vår mark blir utan en så självklar sak som ett arrende – en årlig ersättning för intrånget. Vi har genom vårt nätverk drivit denna fråga sedan 2012 men regeringarna lyssnar inte. Det är billigare att stjäla marken från oss”, menar Nätverket Nej till Nybroledningen i upprört tonläge.

Det är lätt att förstå upprördheten och frustrationen.

Kraftledningar är ett stort ingrepp i den enskildes äganderätt. Skogsmark under ledningen kan inte brukas i konventionell skogsproduktion. Jordbruksmark under ledningar kan visserligen brukas förutom där stolpar och stag står men kraftledningarna skapar problem för GPS-styrning av redskap och gör det svårare att använda drönare, som får en allt större betydelse för jordbruket. Kraftledningarna påverkar också markanvändningen utanför ledningsgatorna. Att anlägga en solcellspark intill en ledningsgata är exempelvis uteslutet.

Dessutom, och framför allt, lämnar ersättningen mycket i övrigt att önska.

Som lök på laxen har många markägarfamiljer tidigare erfarenheter av dåliga ”affärer” framtvingade av staten. Ofta har de som drabbas nu drabbats tidigare, som i fallet med ledningen mellan Nybro och Oskarshamn.

De låga intrångsersättningarna är inte enbart ett markägarproblem. Missnöjda markägare innebär protester, överklaganden och extra utredningsarbete. Processen med ovan nämnda kraftledning har som nämnts pågått i mer än 10 år. Långa ledtider och förseningar innebär i sin tur förluster för nätägarna och samhället i stort när viktiga projekt fördröjs.

Denna problematik känner politiken väl till och har blivit än mer aktuell när näten behöver byggas ut kraftigt i klimatomställningens och elektrifieringens namn.

När regeringen i augusti 2023 fattade beslut om att tillsätta en utredning för att se över ersättningsfrågan konstaterades rätt och riktigt att ”Om incitamenten ökar för nätägarna och fastighetsägarna att frivilligt ingå avtal om att upplåta utrymme bör antalet utdragna ledningsrättsärenden och överklaganden kunna minska, vilket medför att tillståndsprocesserna i många ärenden kan förkortas avsevärt.”

Uppdraget att se över ersättningen gavs till Jens Lundgren, biträdande chefsekonomen på Energimarknadsinspektionen, och utredningen blev klar sommaren 2024.

Vad utredningen förordar eller vad regeringen vill göra är det dock ingen utanför Rosenbad som vet. Vad som står i den färdiga utredningen är fortfarande – ett och halvt år senare – okänt eftersom den inte ens remitterats ut. Nu börjar det bli riktigt bråttom om något ska bli gjort i frågan denna mandatperiod.

Så landets markägare får snällt vänta på en rimlig ersättning när deras äganderätt inskränks. Vad de däremot inte behöver vänta på är höjda elnätsavgifter. De senaste tio åren har landets elnätsföretag höjt avgiften med närmare 60 procent. Och snart är det dags igen. Från årsskiftet höjer Vattenfall avgifterna med 14 procent. Ellevio ”nöjer” sig med att höja avgiften med 5 procent för en typkund i villa.

Kristdemokraterna har haft en hög svansföring när det gäller landsbygdsfrågor och sagt att det svenska ”hjärtlandet” behöver prioriteras. När ska ansvarig minister Ebba Busch (KD) se till att vi får en rimlig ersättningsmodell när nätjättarna vill tilltvinga sig mark – som de sedan tjänar storkovan på?