facebooktwittermail

Markägare tvingas sälja efter tvist

Två lantbruksföretag slåss om samma bit mark. Den ursprunglige ägaren förlorade när Lantmäteriet beslutade om tvångsvis fastighetsreglering.

Oftast när en markägare måste ge upp mark mot sin vilja handlar det om att samhällsintressen, som detaljplaner eller vägar, har företräde.

Men lagen ger utrymme för Lantmäteriet att reglera fastigheter så att en privatperson tvingas sälja mark till en annan privatperson. Det hände i höstas i Sala.

- Det är mycket ovanligt. Vi har många års erfarenhet, jag och mina kollegor, och det har så vitt jag vet bara hänt en gång tidigare, säger Inga-Britt Pettersson, förrättningslantmätare på Lantmäteriet i Västerås.

Disponerats av grannen


Den omtvistade marken på totalt 8 000 kvadratmeter har i över 30 år disponerats av grannfamiljen som använder den för sitt hästföretag.

Under åren har stall och andra anläggningar byggts ut, med markägarens goda minne och, i vissa fall, aktiva medverkan.

- Vår verksamhet står och faller med den här marken, säger tidigare arrendatorn Dianna Lennings-Liljestam.

En växande konflikt med markägaren Dan Aspgren fick henne att vända sig till Lantmäteriet för att få rätten till marken utredd.

Minskade marginellt


Lantmäteriet kom fram till att medan marknadsvärdet för Dianna Lennings-Liljestams fastighet skulle öka avsevärt med den nya marken, så skulle den andra fastighetens värde bara minska marginellt.

Det är ett av kraven Fastighetsbildningslagen ställer för att tvångsvis fastighetsreglering ska kunna ske.

- Vi måste ta hänsyn till om man utifrån de verksamheter som finns får in några pengar som bidrar till att de faktiskt kan bo där. Just verksamheter på landet har en speciell betydelse, säger Inga-Britt Pettersson.

Har överklagat


Fastighetsbildningslagen kräver också att det ändamål fastigheten hade före regleringen inte påverkas negativt av den. Enligt Lantmäteriet hindras inte lantbruksverksamheten som pågår på Dan Aspgrens fastighet av regleringen.

Det håller Dan Aspgren inte med om. Även om han i dag inte har några djur vill han ha kvar den mark som använts som rasthagar av arrendatorn.

- Min son går på lantbruksskola och funderar på att börja med nötköttsproduktion, säger Dan Aspgren som överklagat Lantmäteriets beslut till Fastighetsdomstolen.

Tiden spelar roll


Lantmäteriet anser att det finns lämpligare mark på ägorna för sådan verksamhet. Enligt Inga-Britt Pettersson spelade det viss roll i ärendet att familjen Lennings-Liljestam använt marken så länge.

- Den som då avträder marken är inte obekant med situationen. Men det är inte avgörande.

Enligt Lantmäteriets beslut ska Dan Aspgren få 277 500 kronor för marken. Sara Johansson