Mari Nälsén

Marita Tauni är veterinären som blev fårbonde och som dessutom utvecklat en strategi för att få tackorna att lamma under dagtid.

Trots att Marita Tauni är mitt i lamningsperioden ser hon oförskämt pigg ut när hon möter upp i fårhuset.

– Jag har sovit inatt. Det var först i morse som det kom några lamm, säger hon.

Hon hade hört att det skulle gå att styra tiden för lamning och när ämnet dök upp i en internationell fårgrupp bestämde hon sig för att testa.

– Eftersom fåren varit i karantän sedan 2013 när vi importerade dem och vi inte fått sälja av livdjur har besättningen växt. Tidigare spred vi ut lamningarna på två gånger per år och då var det hanterbart men nu har vi inte plats för fler vuxna djur, säger Marita Tauni.

Lammen växer fort, upp emot ett halv kilo per dag.

När lamningarna är över hos Åkerbo Blacknose AB har omkring 70 tackor lammat.

Strategin går ut på att ge en stor giva grovfoder sent på kvällen så att tackorna äter våmmen full. Någon timme senare släcks ljuset. Då ligger tackorna och idisslar hela natten och på morgonen får de en mindre giva müsli och lamningarna börjar dra igång fram på förmiddagen.

– Då har de vilat under natten och fått energidepåerna påfyllda, det fungerar jättebra, säger Marita Tauni.

Fläckiga tackan Spotify fick lammungen Tiktok, lika fläckig han.

Hittills har 45 tackor lammat och det återstår cirka 25. Utöver det tillkommer ungtackorna som lammar på betet i sommar.

– Det är ungefär 90 procent som lammat under dagtid, statistiken var nästan hundraprocentig fram till förra veckan då jag plötsligt fick sex lamm under en natt.

Besättningen går lösa på gårdsplanen, de är så sällskapssjuka att det inte är någon risk att de ger sig ut på egna äventyr.

Lamning på dagtid får Marita Tauni genom att ge en stor giva grovfoder sent på kvällen så tackorna fyller våmmen. Sedan släcker hon ljuset, tackorna idisslar hela natten och börjar sedan lamma efter frukost.

Det tror hon beror på att en tacka började lamma sent på kvällen, det fick till följd att hon drog igång flera tackor på grund av att ljuset var tänt.

– Saker kan hända men utöver det har strategin fungerat långt över förväntan. Att som fårbonde få sova mellan 00 och 06 i lamningstid är få förunnat, säger hon och ler.

I dag finns walliska svartnosfår på några få gårdar i Sverige. Små spridda besättningar har kommit till via embryotransfer och de gårdarna har alltså inte några restriktioner såsom Marita Tauni haft på sin besättning.

Inte bara ett får utan även sällskapsdjur, så småningom hoppas Marita Tauni på att det ska anordnas utställningar för svartnosfåren på samma sätt som det görs i deras hemland. .

I dag har Åkerbo Blacknose AB en besättning på cirka 300 djur, det var inte vad Marita Tauni hade tänkt sig när hon importerade 15 djur från Tyskland 2013. Trots att djuren var dokumenterat scrapiefria fick hon besättningen belagd med restriktioner mot försäljning av livdjur. De fick inte ens lämna gården. Under de sju år som gått har fåren provtagits och i dag har alla importerade djur slaktats ut för att bevisa scrapieresistensen, men ingenting har fått Jordbruksverket att backa.

Nu blickar hon framåt då restriktionerna efter sju långa år hävs i maj. Trots att ingen marknadsföring skett är många djur redan bokade och redo att flytta ut.

Intresset för att köpa livdjur nu när karantänen upphör i slutet av maj är stort. Marita Tauni räknar med att minst halva besättningen kommer att säljas - och det helt utan marknadsföring.

– Det är säkert hälften, 150 djur, som kommer att försvinna härifrån lagom till sommaren, tror Marita Tauni som inte bara har intressenter från Sverige utan förfrågningar om export från många europeiska länder.

Mamma och tvillingar, vid ATL:s besök hade 45 tackor lammat och 25 återstod utöver de som ska lamma på betet i sommar.

<h3>Fakta: Walliska svartnosfår</h3>Rasen är en kombinationsras för ull och kött och fungerar även som sällskapsdjur på grund av sitt trevliga temperament. I hemlandet Schweiz används de för utställning och även det hoppas Marita Tauni kunna väcka intresse för även i Sverige. – Det är en fårras som man kan ha några stycken hemma för att hålla markerna öppna samtidigt som man har ett gulligt sällskapsdjur att ställa ut. Att exempelvis ha några i kombination med hästar så att de kan växelbeta är perfekt. Priset: Mellan 30 000 och 50 000 för ett avelsdjur.Det walliska svartnosfåret avlades fram i den avlägsna dalen Valais i Schweiz. Det är ett bergsfår som är mycket härdigt. Det är ett stort får där tackan väger omkring 90 kiIo och baggar 120. I hemlandet avlas fåret för kött, ull och för utställning.Fåret ger mellan fyra och fem kilo ull per år. Den är relativt grov och lämpar sig mer för tröjor och strumpor än underkläder.De unga djuren växer fort och ökar med upp till 500 gram om dagen.Källa: Marita Tauni

Ett alldeles nytt lamm hos Åkerbo Blacknose AB som tack vare ny foderstrategi föddes under dygnets ljusa timmar.

<h3>Fakta: Åkerbo Blacknose AB</h3>Företagsform: AB.Verksamhet: Uppfödning av walliska svartnosfår till liv samt gräs- och grynproduktion.Ägare: Marita Tauni och Kåre Knutsen.Antal anställda: Inga.Antal djur: 300 walliska svartnosfår.Areal: Brukar 170 hektar.Omsättning: 2 369 000 kronor.Resultat: 422 000 kronor.Vinstmarginal: 33 procent.Kommande investeringar: Under åren som gått sen importen har all Marita Taunis ork och tid gått åt att ta hand om den allt större besättningen. När karantänen nu hävs och besättningen säljs av planeras det för ett nytt fårhus med fina möjligheter att utveckla semin- och embryoverksamhet för export i mindre skala när det gäller svartnosfår såsom tanken var från början.

Norra Europas största besättning med Walliska svartnosfår finns hos Marita Tauni utanför Kristinehamn. När nattliga vak tog ut sin rätt lade hon om fodertiderna och fick tackorna att lamma under dygnets ljusa timmar.

90 procent av svartnosfåren lammar dagtid.

Lyckad foderstrategi gav lättare lamning

Djurhållning

Lyckad foderstrategi gav smartare lamning – 90 procent av Marita Taunis Walliska svartnosfår lammar dagtid.