För att stoppa klimatförändringarna måste vi i praktiken sluta använda fossil energi, som kol och olja, inom de närmaste årtiondena. För att Sverige ska bli klimatpositivt behöver skogen bidra både med råvaror till byggnation, olika produkter och energi. Men en skarpare strategi behövs också för att skogen ska fungera som en växande kolsänka.
Klimatanpassad skog klarar angrepp bättre
Ju mer klimatanpassad en skog är desto bättre klarar den skador och angrepp, skriver Maria Gardfjell i en replik.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Klimatförändringarna innebär dock att förutsättningarna för skogen och skogsbruket förändras. IPCC:s scenarier pekar på att vegetationsperioderna blir längre, vintrarna blir mildare och somrarna torrare, vilket påverkar skogens tillväxt och olika skaderisker.
Sverker Liden tar i sin artikel upp de skogsbränder som härjar i skogar och från Miljöpartiet tycker vi att det är mycket viktigt att vi förbereder oss noga så att skogsbränder kan förebyggas och minimeras. Men det finns inget som tyder på att Liden är rätt ute i sin ensidiga kritik av hyggesfritt skogsbruk.
Brukandet av skogen behöver klimatanpassas så att den ger en fortsatt god avkastning, samtidigt som den biologiska mångfalden behålls och hänsyn tas till allmänna intressen.
En bevarad biologisk mångfald är i sig ett viktigt verktyg för att klara klimatutmaningarna. Naturen är verkligen vår bästa kompis i kampen mot klimatförändringarna. Vi behöver en skogspolitik som ännu bättre säkrar en virkesförsörjning och att bevarar och utvecklar skogens natur- och kulturmiljövärden, som stärker rennäring och besöksnäring.
Ju bättre klimatanpassad skogen blir, desto mindre behöver de framtida avverkningarna påverkas av olika slags skador och angrepp.
Svenska myndigheter har ett uppdrag att arbeta med klimatanpassning, i enlighet med förordning (2018:1428). Skogsstyrelsen har skrivit en utmärkt rapport om sitt arbete som jag önskar att fler skogsägare och skogsintresserade tar del av.
I rapporten framkommer att ”skador förebyggs långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen är ståndortsanpassad och stormsäker och har hög grad av variation". En viktig del i riskspridningen är satsningar på mer bland- och lövskog, samt våtmarker och ökad kunskap om stormtåliga beståndskanter.
Man kan också läsa att ”Färre stora hyggen innebär till exempel både en minskad risk för vattenrelaterade skador nedströms och en större variation på landskapsnivå till nytta för biologisk mångfald och friluftsliv.”
För att få ett mer variationsrikt skogsbruk behövs aktiva skogsägare och hyggesfria metoder kan definitivt vara en viktig del både affärsmässigt, miljömässigt och för klimatanpassningen.
Klimatomställningen kommer kräva stora utmaningar för vårt samhälle – i det perspektivet är en utveckling av ett mer klimatanpassat och naturnära skogsbruk ett ganska enkelt, men mycket viktigt, utvecklingssteg.
Maria Gardfjell
Riksdagsledamot (MP), Förste vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet