facebooktwittermail d

Många osäkerhetsfaktorer gör det svårt att riskvärdera skog

Det finns mycket att fundera kring när det gäller finansieringsupplägg för skog. ATL:s ekonomirådgivare Sandra Posse ger råd.

Hej! Jag har nyligen utökat mitt skogsinnehav genom ett tillköp av en intilliggande fastighet. Det blev en dyr historia sett till pris per skogskubikmeter, men fördelat på mitt totala innehav känns belåningen rimlig.

Jag vill försöka se skogen som ett separat företag för att få bästa utväxling på mitt insatta kapital. Min fundering är hur jag ska tänka för att hantera likviditet, skatter och risk i ett rent skogsföretag? Tidigare har skogen endast fungerat som en buffert och backat upp övrig verksamhet. Banken vill ha löpande amortering på lånen för skogen, men jag skulle vilja göra amorteringar vid avverkningar. Hur gör andra? 

/Rickard

Hej Rickard! Finansieringsupplägg för skog är en omdiskuterad fråga. 

Bankerna föredrar jämna kassaflöden där inkomster och utgifter matchar varandra eftersom det bidrar till en lägre risk. Skogens omloppstid är mellan 50–120 år. Dessutom beror kassaflödet i skogen mycket på fastighetens tillväxtpotential (bonitet), åldersfördelning och till viss del oförutsedda händelser som skadeangrepp och skador orsakade av väder. Det blir många osäkerhetsfaktorer som är svåra att riskvärdera.

Vissa banker går dock med på att skriva så kallade covenants. Det är ett tilläggsavtal till kreditavtalet, där man kan komma överens om att ha en dialog med banken om amortering vid varje avverkningstillfälle. På så vis behöver den buffert man har och eventuella överskott från gallringar endast klara räntekostnader och skötsel.

Ett generellt tips är att avverka granbestånd så fort de har slutat växa, kanske redan vid 50 år. När tillväxten avtar kan man fundera över om kapitalet kan placeras med lägre risk och till bättre ränta på ett konto hos banken. Då gör man även sin tillgång mer likvid och får pengar att betala löpande utgifter med. 

En ytterligare fördel med att förkorta omloppstiden på gran och kanske förlänga tallens, är att minska risken att drabbas av granbarkborre. En lägre andel äldre granskog av total areal innebär rent logiskt en lägre risk för angrepp.

För att inte betala onödigt mycket skatt enskilda år finns även flera möjligheter att sprida ut intäkterna. På skogskonton kan man fördela sina skogsintäkter i upp till tio år och de öppnas senast året efter en avverkning, innan deklaration skickas in. Maximal avsättning till skogskonto är 60 procent av intäkterna av avverkningsuppdrag, leveransrotköp eller rotpost. Motsvarande procentsats för leveransvirke är 40 procent. 

Vill man fördela intäkterna ytterligare finns möjlighet att lägga upp en betalningsplan. Detta gäller vid försäljning av avverkningsrätt eller rotpost. I korthet innebär det att man får utbetalning under minst två kalenderår och då endast behöver ta upp det utbetalade beloppet som intäkt under respektive år.

Jag vill även nämna att det för nytänkande skogsägare finns många alternativa inkomstkällor i skogen, vilket bland annat föreningen Skogens mångbruk tipsar om på sin sajt. Men för att återgå till frågan och summera, skulle vi kunna formulera en strategi såhär:

• Omvandla skog till pengar när värdetillväxten i skogen inte räntar riskpremien att ha den kvar.

• Skapa en likvid buffert på ett skogskonto som kan matcha kostnader under åren mellan avverkningarna.

• Be om att få skriva ett covenant rörande amorteringen.

Sandra Posse

Företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Västra

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu

Läs mer

Här hittar du alla frågor under avdelningen Fråga experten