Trots mjölkens svåraste lönsamhetskris i mannaminne avstår nästan hälften av landets mjölkföretag från att söka den nya djurvälfärdsersättningen för ökad klövhälsovård, även kallad klövpengen.
Många missar nya klövpengen
Drygt hälften av mjölkföretagen och en tredjedel av korna kommer att omfattas av den nya klövpengen.
Glädjande många, tycker Jordbruksverket, medan LRF Mjölk hade hoppats på fler.
När Jordbruksverket i går, måndag förmiddag, hade knappat in nästan alla ansökningar visade det sig att 2 012 mjölkföretag ansökt om stöd för 187 923 mjölkkor.
– Det är glädjande att så många har sökt och att så många kor omfattas. Vår bedömning var 2 000 företag och 130 000 kor, men ju fler ju bättre, säger Göte Frid på Jordbruksverkets miljöersättningsenhet.
På LRF Mjölk är Fredrik von Unge inte lika tillfreds. Han hade hoppats att fler skulle söka ersättningen, men förstår lantbrukarnas tveksamhet. Det nya stödsystemet är förknippat med fallgropar.
Kan bli fälla
– Lantbrukaren kan lätt göra oavsiktliga fel och därmed är det risk att systemet blir en sanktionsfälla. Stödet är knutet till varje individ och en ko som slås ut får inte ersättas, säger Fredrik von Unge.
Stödets nivå, 220 kronor per djurenhet/mjölkko, kan också ha betydelse. LRF Mjölk jobbade för en högre och mer omfattande djurvälfärdsersättning, men nådde inte ända fram med det.
Det grundläggande åtagandet för att få klövpengen är att kons klövar ska verkas två gånger med minst fyra månader mellanrum under 2016 och att arbetet ska göras av en certifierad klövvårdare.
Togs på sängen
Vincent Hansson, ordförande för Svenska Klövvårdsföreningen, togs mer eller mindre på sängen när kravet på certifiering presenterades i höstas. Men efter intensivt arbete de senaste månaderna är de flesta medlemmarna nu certifierade.
– Det ska inte vara något problem att få tag på certifierade klövvårdare någonstans i landet, säger Vincent Hansson.
Han upplever inte att efterfrågan på tjänsterna ökar, möjligen är det fler djur som verkas på gårdarna.
– Nu kommer alla djur fram och det är bra ur djurhälsosynpunkt, säger Vincent Hansson.
Går att göra ändringar
Klövpengen söks för ett år i taget. Det innebär att det går att göra ändringar i regelverket inför nästa år.
– Vi har kommit överens med Jordbruksverket om att titta på det i höst inför nästa år, säger Fredrik von Unge.
– Vi är beredda att prata med näringen om förbättringar när som helst. Det kom in idéer och synpunkter inför det här året, men tyvärr för sent för att vi skulle kunna beakta dem. Men vi ska dra erfarenheter av det här året och göra det ändå bättre nästa år, säger Göte Frid.