facebooktwittermail d

”Många lantbrukare har svårt med digitaliseringen”

Ny teknik för att odla med större precision blir allt viktigare. Många lantbrukare satsar på det men tyvärr gäller det inte alla. Hela branschen behöver hjälpas åt för att det ska bli lättare att ta steget, skriver Robert Racz, BASF.

Växtskyddsspruta i arbete.
Precisionsteknologi blir allt viktigare i jordbruket. FOTO: ANDERS GOOD/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

2050 måste lantbruket producera 50 procent mer mat om det ska räcka till de 9,7 miljarder människor som beräknas leva då. Samtidigt kommer klimatförändringarna att minska livsmedelsproduktionen med upp till 30 procent i flera regioner.

Det kommer därmed krävas nya metoder och ny teknik för att utfordra världen, ta hand om naturens resurser och samtidigt bedriva en sund verksamhet på de enskilda gårdarna.

När vi pratar om teknik inom lantbruket handlar det om precisionsteknologi. Alltså teknik som hjälper lantbrukaren att mer exakt så, gödsla och förse åkern med växtskydd. Det inkluderar GPS-styrning (vilket idag är en välanvänd precisionsteknologi i det svenska lantbruket), drönare, satelliter, kameror och automatiska såmaskiner och fältsprutor som öppnar och stänger sig beroende på var på fältet något behöver placeras.

Med mjukvara som samlar in data och genom en algoritm som skapar en karta över åkrarna kan hårdvaran göra sitt jobb mer exakt. Kortfattat är syftet att tillhandahålla en exakt mängd på en exakt plats i fältet, endast där det behövs. Det innebär en vinst för både klimatet och den enskilde lantbrukarens ekonomi.

En nyligen genomförd undersökning från Aspecto på uppdrag av BASF visar att en majoritet av de svenska lantbrukarna tror att ny teknik kommer att förändra jordbruket under de kommande fem åren. Lantbrukarna poängterar också att digitaliseringen är avgörande för det svenska lantbrukets långsiktiga existens. Trots det är det endast 36 procent av de svenska lantbrukarna som i dag har implementerat någon typ av precisionsteknologi.

Vi kan se att de lantbrukare som klarar sig bäst ofta är de som testar nya produkter och nya arbetsmetoder för att utforska nya marknadsmöjligheter kopplade till hållbarhet. Ambitionen finns där och undersökningen visar att 68 procent av de svenska lantbrukarna antingen är villiga eller mycket villiga att testa nya, innovativa produkter i verksamheten.

Men många lantbrukare saknar fortfarande kunskap och verktyg för att kunna omsätta ambitionen i handling. Det råder ingen tvekan om att det har blivit mycket mer komplext att vara lantbrukare.

Att så många svenska lantbrukare tvekar kan hänga ihop med att det ofta är svårt att hitta snabba svar på de frågor som naturligt är kopplade till att ta ny teknik i bruk. Branschen och politiker kan inte lägga hela ansvaret för implementering och drift av komplicerad ny teknik på de enskilda lantbrukarna. Det krävs råd, stöd och förebilder för att komma i gång.

Vårt råd till Sveriges lantbrukare är att prova nya metoder och produkter och analysera de kommersiella möjligheterna. Vår vädjan till branschen är att vi hjälps åt genom att dela kunskap, erfarenhet och inspiration som kan driva utvecklingen framåt.

På BASF är vi mitt uppe i ett projekt där vi samlar in och delar kunskap från danska och svenska lantbrukare under rubriken Farming – the biggest job on earth. Det är bara ett litet steg på vägen, men nödvändigt för att fortsätta utföra det vi kallar världens största uppgift.

Robert Racz

Chef för Agricultural Solutions, BASF Nordics