facebooktwittermail d

Många frågetecken kring 74 tons lastbilar

Sveriges Åkeriföretag är positiva till regeringens förslag om 74 tons lastbilar. Men skeptisk till hur det ska genomföras.

Arkivbild.
Arkivbild. FOTO: PER ÖSTERMAN

Regeringen kom på onsdagen med en lagrådsremiss om införande av 74 tonsbilar. Det är sista steget innan man lägger ett skarpt förslag i riksdagen med målet att lagen ska börja gälla den första mars 2017.

I remissen poängteras att det är ”ett begränsat antal vägar” som ska öppnas för 74 ton och bara där ”transporter på järnväg och sjöfart ändå inte är möjlig”.

Öppna skogsregionerna

På branschförbundet Skogsindustrierna tolkar man det som att det är skogsregionerna som kommer att öppnas.

– Jag uppfattar inte att det är någon begränsning utan att man ska satsa på de områden där man inte kan använda andra transportslag, exempelvis inlandet, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna.

Järnvägens konkurrenskraft ska stärkas genom att en miljökompensation införs.

I pressmeddelandet nämns också den vägslitageavgift (kilometerskatt) som utreds parallellt med höjningen av bruttovikten. Vägslitageavgiften skulle enligt preliminära beräkningar kunna ge fyra miljarder kronor i intäkt för staten.

Är det villkorad?

På Sveriges Åkeriföretag ställer man sig frågan: är tyngre fordon villkorat av ett införande av vägslitageavgiften? SÅ är också orolig för att utbyggnaden av vägnätet till den nya viktklassen BK4 (74 ton) kommer att ta för lång tid.

Med nuvarande anslag skulle det ta 24 år, skriver SÅ. Det kan leda till att transporten inte kan ske med samma fordon från start till mål.

Bör gälla broar

Sågverkens riksförbund är inne på samma linje. Upprustningen av vägnätet bör i första hand gälla längre broar som ska bära hela ekipagets vikt. Kortare broar påverkas inte eftersom de bara utsätts för axeltrycket vilket är oförändrat.

Per Arne Nordholts, vd på förbundet, antar att de stora europavägarna anpassas i första hand. Det mindre riksvägnätet kan därmed bli flaskhalsarna.

– Om det dröjer länge innan man öppnar riksvägarna inne i landet, får de industrier som ligger utmed de stora vägarna en konkurrensfördel jämfört med inlandsindustrierna, säger han och vill att flaskhalsarna åtgärdas snabbt.

Utökad poliskontroll

Vägslitageavgiften ska gälla både inhemska och utländska lastbilar. Därtill anslår regeringen i budgetpropositionen för 2017 25 miljoner kronor per år fram till 2020 för att polisen ska kunna utöka kontrollen av lastbilstrafiken.

I utredningskommitténs material framskymtar det att 20 procent av transporterna sker med överlast. Därför ska skatten delvis användas för att skapa ”ordning och reda på vägarna”.