facebooktwittermail

Stängslet som försvinner

Ebbemåla

Viltstängsel för skydd av planteringar ska ju också plockas ned någon gång. Men nu har ett företag i Halland börjat serietillverka ett stängsel i obehandlat trä som naturen ska ta hand om när plantorna inte längre behöver skydd.

Att plocka ner ett vilthägn som skyddat en plantering kan vara minst lika arbetskrävande som att sätta upp det. Men tänk om hägnet försvann av sig självt? Den lösningen finns nu när det nystartade företaget Svenska viltstängsel i trä AB, börjat serietillverkning i halländska Fagered.

– Vi bygger sektioner som är 3,60 långa och 2,10 höga av entumsbrädor. I varje fästpunkt sitter bara en spik, så hela hägnet går att stuka för att följa marken, säger Tobias Andreasson på företaget.

Med omkring 150 meter i timmen växer viltstängslet fram mellan stenbumlingarna på hygget norr om Karlshamn i Blekinge. Här ska bland annat ek planteras och plantorna behöver skydd.

– Med det betestryck vi har här, från främst älg, så klarar vi inte det utan. Vi har problem även med barrplantor, säger Lars-Ivar Olofsson, pappa till skogsägaren.

Tillverkarna. Företaget består av Adam Everås, Lenny Andersson, Tobias Andreasson och Håkan Johansson, alla med bakgrund inom trä- och skogsindustrin. FOTO: HANS DAHLGREN
Utkörning. Lars-Ivar Olofsson kör ut sektionerna med sin traktor. FOTO: HANS DAHLGREN

Flera fördelar

Han hjälper till med att köra ut sektionerna på hygget i lagom takt för de som bygger. Han och sonen fick samtidigt upp ögonen för det nya trästängslet. De såg direkt fördelarna. Både miljömässigt men även arbetsmässigt. Ett vanligt stängsel med impregnerade stolpar och nät kan vara besvärligt att både sätta upp i den steniga marken, men även att plocka ned.

– Växtligheten växer in i nätet. Det är det ju inget kalhygge längre då, så du kommer inte in med några maskiner.

Intill sektionerna slås obehandlade ekpålar ner där strävorna till sektionerna fästs. Dessutom sätts stängslet i sick sack mellan stenar och stubbar, vilket ger en extra stabilitet.

Utkörning. Lars-Ivar Olofsson kör ut sektionerna med sin traktor. FOTO: HANS DAHLGREN
Sicksack. Stängslet kryssas mellan stenar och stubbar och följer markens konturer. FOTO: HANS DAHLGREN

Håller minst tio år

Det är ju många faktorer som påverkar livslängden, men enligt experter ska granvirket hålla minst tio år. Tillverkaren har också pratat med en markägare som gjorde en liknande hägn för tolv år sedan.

– Det står upp fortfarande utan större åtgärder och står nog några år till, säger Tobias Andreasson.

Till fördelarna hör också att det är lätt att laga om det skulle gå sönder, vid röjning finns det ingen risk att köra in i ståltrådar och när stängslet gjort sitt kan markägaren påskynda nedbrytningen genom att såga itu det med motorsåg.

Skydd. Med bara trä kan markägaren röja ända intill stängslet utan att riskera klingans skärpa. FOTO: HANS DAHLGREN

De nya företagarna var inledningsvis oroliga för att stängslet skulle bli för dyrt, men känner sig nu tryggare. Mycket hänger på förutsättningarna på plats.

– Just här är vi oerhört konkurrenskraftiga jämfört med ett traditionellt hägnsystem, men det finns säkert platser där vårt koncept är åt andra hållet.

I dag finns stöd att få för etablering av ädellöv, både till plantering och till stängsel.

– Men vi har också sålt några hägn till framsynta markägare som hägnat tallplanteringar mot älg.

Tobias Andreasson. FOTO: HANS DAHLGREN

Trähägn

Idén till det nedbrytbara trästängslet kommer från Tyskland där man på vissa håll använder svårsålt virke till att tillverka viltskydd. För några år sedan gjorde Hushållningssällskapet i Halland, tillsammans med länsstyrelsen, försök med trästängsel.

Då var länsstyrelsens motivation att hitta ett miljövänligt alternativ att testa i naturreservat.

Vid försöket tog man kontakt med Maa såg som tog fram sektionerna. De som gjorde sektionerna till försöket har sedan fortsatt utvecklingen och förbättrat konstruktionen och nu startat serietillverkning.

Stabilt. Pålarna som strävorna fästs i är gjorda av obehandlad ek. FOTO: HANS DAHLGREN