Cecilia Persson

Det är för komplicerat och snårigt för djurbönder att hitta intressant forskning och beprövade råd för att utveckla sin produktion.

Dessutom behövs mer forskning som bottnar i faktiska behov från branschen.

Det menar Jordbruksverket som föreslår att regeringen ska bilda ett nytt nationellt kunskapscentrum för svensk animalieproduktion där olika parter kan mötas och samarbeta

– Det är viktigt att lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer inom animalieproduktionen tillsammans kan mejsla ut vad man behöver ha mer kunskap om, säger Sone Ekman, utredare på Jordbruksverket.

Sone Ekman är utredare på Jordbruksverket.

I många andra länder finns motsvarigheter till det Sverige nu vill skapa. Sone Ekman jämför med danska institutet SEGES som kopplar ihop forskning och praktik inom lantbruket för att skapa affärsnytta och öka konkurrenskraften.

Förslaget är att statliga forskningsinstitutet Rise ska driva centret:

– Rise är en aktör som har ena foten i praktiska lantbruket och den andra i forskningen. Som förstår båda världarna.

<h3>”Kunskapen sprids inte tillräckligt”</h3>

Det nya centret, eller kunskapsnavet som det kallas, ska fokusera på produktionen på gårdsnivå. Innan det blir grönt ljus måste regeringen fatta beslut om centret, som föreslåss få en basfinansiering på 40 miljoner kronor om året.

– Vi tänker oss att det ska vara nya pengar. På vissa områden kan både landsbygdsprogrammet och även näringen bidra med kompletterande finansiering, säger Sone Ekman.

Kunskapsnavet ska inrikta sig på alla djurslagen inom animalieproduktion.

Jordbruksverket har gjort flera förstudier innan de kommit med sitt förslag till regeringen.

– Det finns mycket kunskap i företagen, i forskningen och utomlands men kunskapen är svårtillgänglig sprids inte tillräckligt, säger Sone Ekman.

Det håller Mattias Norrby, forskningschef vid Stiftelsen Lantbruksforskning SLF, med om.

– Allt som gör att vi får större nytta av varenda krona som vi får in i forskningen är bra.

Stiftelsen Lantbruksforskning bygger sin finansiering på att lantbrukarna själva är med och betalar, vilket ger dem ett annat uppdrag än forskning som bedrivs med allmänna medel.

– Det är lättare för näringen att ställa krav på oss. Men rent generellt behöver det nyttogörande stärkas inom all forskning. Den svagaste länken är tyvärr att få forskningsresultaten att bli policy, rådgivning eller innovation, säger Mattias Norrby.

<h3>Fakta: Därför behövs kunskapsnavet</h3>Här är några brister i kunskapsförsörjningen i animaliesektorn: • Svårt för lantbrukare och praktiker att få tillgång till den begränsade tillämpade forskning som genomförs. • Forskarna får alltför sällan feedback från verkligheten där resultaten ska tillämpas.• Animalieproduktionen är organisatoriskt splittrad med många olika typer av aktörer och många små företag.• Företagen, främst lantbrukare och leverantörer av insatsmedel och teknik, driver kunskapsutvecklingen och innovationerna. Men kunskapsutbytet brister. De oberoende rådgivarna har svårt att hålla sig uppdaterade.• Svensk animaliesektor behöver bli bättre på att samordnat lära sig av forskning och erfarenheter från utlandet.Källa: Jordbruksverket

Lönsamheten på svenska djurgårdar måste bli bättre. Jordbruksverket hoppas att ett nytt kunskapsnav ska höja konkurrenskraften.

Sverige inspireras av Danmark för att höja konkurrenskraften.

Målet: Högre lönsamhet för djurbönder med nytt kunskapsnav

Företagande

Sverige inspireras av Danmark för att höja konkurrenskraften i animalieproduktionen. RISE föreslås få ansvaret.