Ulf Aronsson

1690459712236.jpeg

Även om resultatnivån för andra kvartalet varierade mellan olika företag så följde alla samma trend – <a href="https://www.atl.nu/vinstras-for-stora-enso">den pekade nedåt</a>. Den generella orsaken var både lägre försäljningsvolymer och priser på grund av vikande konjunktur, inflation och stigande räntor.Och någon snar vändning ser inte företagen: "2023 kommer att vara ett utmanade år”, som <a href="https://www.atl.nu/sodra-resultatet-ned-80-procent">Södras VD Lotta Lyrå formulerade det</a>.Trots det bedömer företagen att virkesmarknaden kommer vara fortsatt tajt. För första halvåret beskrivs marknaden som "<a href="https://www.atl.nu/vinstras-for-stora-enso">ansträngd</a>" och råvarukostnaderna som ”<a href="https://www.atl.nu/nedat-for-billerud">historiskt höga</a>”. Och även om produktionsminskningar vid både sågverk och massabruk under sommaren tillfälligt kan minska råvaruförbrukningen så kommer konkurrensen åter öka när eldningssäsongen kommer i gång till hösten.Ur skogsägarperspektiv finns med andra ord förutsättningar för fortsatt bra virkespriser, trots konjunkturnedgången. Men hur bra är egentligen priserna historiskt sett?&nbsp;

Justerat för inflationen minskade exempelvis priset på grantimmer med 2 procent från 1995 till 2021, för granmassaved var minskningen 28 procent, enligt Skogsstyrelsens statistik. För de senast två åren har Skogsstyrelsen ingen inflationsjusterad prisstatistik, bara nominella priser. Enligt de var ökningen under 2022 och första kvartalet i år 7 procent på grantimret och 34 procent på granmassaveden.

<a href="https://www.atl.nu/utan-prisstatistik-famlar-virkessaljarna-i-morkret">Tyvärr gäller Skogsstyrelsens statistik bara leveransvirke</a>, som utgör en knapp tiondel av den avverkade volymen. Dessutom är det osäkert hur väl den speglar de verkliga priserna. Många pratar om att Sverige har ett tvåprissystem, där prislistorna är det ena och vad skogsägarna verkligen får i handen är det andra.&nbsp;Möjligen ger den finska prisstatistiken, som är mer omfattande och uppdateras oftare, en mer rättvisande bild. Justerat för inflation så <a href="https://www.atl.nu/rekordpris-for-bjork-i-finland">ökade de finska priserna</a> på grantimmer med&nbsp; 4 procent mellan januari 2019 och juli i år, medan priset på granmassaved ökade med 32 procent.&nbsp;Så för massaved verkar det enligt bägge länders statistik finnas underlag att prata om bra priser, medan höjningarna på timmer hittills knappt givit inflationssäkring.

Men i jämförelse med övriga länder runt Östersjön ligger <a href="https://www.atl.nu/rekordpriser-pa-timmer-men-billigast-i-norden">svenska virkespriser fortfarande lägst</a>, vilket ger ett fortsatt tryck uppåt.&nbsp;Att de finska priserna kan påverka Sverige syns på Sveriges <a href="https://www.atl.nu/sverige-finsk-vedbod-nar-ryssexport-stoppas">ökande export av rundvirke</a> till Finland. Priserna i Sverige påverkas även av att Finland och andra länder försöker hitta ersättning för råvarubortfallet från Ryssland. Det gör det svårare för svenska företag att ta marginalvolymer från Baltikum för att undvika prishöjningar på hemmamarknaden.Ökande konkurrens om råvaran driver upp priserna, och innebär också en maktförskjutning på den svenska virkesmarknaden, från köparna till säljarna.

Men konjunkturnedgången då, kommer inte den tvinga ned virkespriserna? Kanske, men då krävs en större nedgång än hittills. I nuläget gör många svenska cellulosaindustrier fortfarande vinst, trots råvarupriserna, medan sågverken börjar balansera runt nollmarginaler.Samtidigt ger nyinvesteringar ett ökat behov av råvara, exempelvis <a href="https://www.atl.nu/varldens-storsta-kraftlinermaskin-rullar-igang">SCAs nya pappersmaskin i Obbola</a> och <a href="https://www.atl.nu/finska-industrisatsningar-okar-efterfragan-pa-skog-i-norr">Metsäs nya biokombinat i Kemi</a>. Det svenska virkesutbudet påverkas även av <a href="https://www.atl.nu/sveaskog-drar-ned-avverkningen-i-norrbotten">Sveaskogs neddragningar</a> på över en miljon kubikmeter.&nbsp;Kanske kompenseras det av en ökande avverkningsvilja i övrigt. Efter en nedgång i avverkningsanmälningarna under fjolåret har de hittills i år pekat uppåt, <a href="https://www.atl.nu/avverkningsanmalningarna-skenar-i-norr">framför allt i norra Sverige</a>. Men redan under de senaste två åren har avverkningen varit så hög att den, tillsammans med ökad naturlig avgång och en sjunkande tillväxttakt, hamnat väldigt <a href="https://www.atl.nu/tall-i-topp-nar-tillvaxten-tar-fart">nära den totala tillväxten</a>.Statistiken över avverkning och tillväxt omfattar även <a href="https://www.atl.nu/mer-frivilligt-an-formellt-skydd-av-skog">frivilligt avsatt mark</a>, knappt 6 procent av den produktiva skogsmarken. Eftersom de frivilliga avsättningarna &nbsp;i praktiken inte brukas är det troligt att avverkningen redan nu är större än den tillgängliga tillväxten, vilket på sikt skulle leda till ett minskade skogsförråd.&nbsp;I teorin kan avverkningen i Sverige bli hur stor som helst, det finns 3,3 miljarder kubikmeter på produktiv skogsmark att ta av. Några verktyg för att övergripande begränsa den totala avverkningen har inte svenska staten. Men det är troligt att virkesbalanser hamnat längre fram i politikernas medvetande sedan Sverige enligt den nya Lulucf-överenskommelsen ska <a href="https://www.atl.nu/regeringen-bytte-fot-om-lulucf">öka kolinlagringen i skog och mark med 10 procent</a>. Utan en ökning av skogsförrådet blir det målet svårt att nå.Och även om det ännu inte är klart hur <a href="https://www.atl.nu/miljoforslag-overlever-forsta-omrostningen">EUs nya restaureringslag</a> kommer påverka Sverige, så lär inte heller den öka volymen virke som är tillgängligt för avverkning.&nbsp;Så på både kort och lite längre sikt finns mycket som talar för att den höga konkurrensen, och en hög prisnivå, kan bestå på den svenska marknaden.&nbsp;

Trots att konjunkturen viker fortsätter virkespriserna att ligga högt. Det kan vara tecken på en maktförskjutning på virkesmarknaden.&nbsp;

Virkespriserna står emot konjunkturnedgången – hittills.

Maktförskjutning på virkesmarknaden

Skog

Trots att konjunkturen viker fortsätter virkespriserna att ligga högt. Det kan vara tecken på en maktförskjutning på virkesmarknaden. 